Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjulbent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
men symtomen äro tidvis mindre framträdande,
och hästen kan då synas skenbart frisk.
Ansträngande arbete, stark värme, kvava stall
eller allt för kraftig utfodring förvärra
tillståndet. Sjukdomen, som mest angriper djur
av tyngre raser med slapp, »lymfatisk»
konstitution och sällan före 4 års ålder, är obotlig,
men genom lämplig behandling kan hästen
dock hållas i användbart skick: stallet bör
därför hållas luftigt och svalt, alltför
ansträngande arbete, särskilt under varma dagar,
undvikas. Hästen bör dock få daglig motion,
lösande foder, ss. grönfoder, rotfrukter och melass,
gives, och avföringen hålles lös. Vid
raseri-och svindelanfall är behandlingen ss. här ovan
för kongestion och svindel anförts. För
undvikande av olycksfall böra sådana hästar ej
användas för persontransport. E. N—m.
Hjärtat har till uppgift att hålla blodet i
ständig rörelse. Det ligger i främre delen av
brösthålan mellan lungorna, inneslutet i en
säck av en tunn serös hinna, hj ä r t s ä
c-k e n. Hos husdjuren ligger h. med spetsen
nära bröstbenet och basen sträckande sig
Hästhjärta sett från vänster sida, med vänstra
kammaren och början av lungartären öppnad.
(Efter Ellenberger u. Baum).
a, a’ = höger förmak, b, b’ = vänster förmak,
c = höger kammare, d = vänster kammare,
e, f = aorta, h = lungartär, i, i’, i" =
lungar-tärens halvmånformiga klaffar, 1 = lungvener,
p = sentrådar till hj ärtklaffarna, q = vänstra
hj ärt klaff ärna.
ungefär till brösthålans mitt. H. står något
snett uppifrån-framifrån till höger snett
nedåt-bakåt till vänster sida, så att 3/5 av h. befinner
sig till vänster om brösthålans mittlinje. H.
är en muskel, till formen nära nog konisk.
Hos nötkreaturen finnas 2 små trekantiga
ben i hjärtväggen, där stora kroppspulsådrorna
utgå. I dessa fästa 2 av åderns 3
halvmånformiga klaffar (se nedan). Övriga husdjur
sakna dylika ben men ha ett brosk på
motsvarande ställe och med enahanda uppgift. H.
består hos de högre djuren av 2 skilda hälfter,
den vänstra och högra hjärthalvan, vardera
delad i 2 rum, ett övre och mindre förmak
och en nedre och större kammare,
sinsemellan förenade genom en öppning. Väggarna
i förmaken äro ganska tunna men nå i kamrarna
en betydande tjocklek, framför allt i den
vänstra, vars arbete är betydligt större, då den
skall driva blodet genom stora kretsloppet, än i
den högra kammaren, som driver blodet genom
lilla kretsloppet (se Blodomlopp). Vid
öppningarna mellan förmak och kammare finnes
ett slags tunna ventiler, hj ärtklaffar,
som tillåta blodet att strömma från förmak till
kammare men ej tvärt om. Klaffarnas läge
regleras genom muskler, som äro ansatta på
kammarväggen och med sina trådar fästa på
klaff ärna. I högra förmaket inmynna övre och
nedre hålvenen, och från högra kammaren
går lungpulsådern (lungartären). I
vänstra förmaket tömmes blodet från
lungvener n a, vanligen 7 till antalet, och från
vänstra kammaren utgår den kraftiga, stora
kroppspulsådern (aorta). Även vid
hjärtats övergång i lungpulsådern och aorta
finnas ventiler; dessa äro 3-flikade och kallas
på grund av sitt utseende för de
halvmånformiga klaffarna. Jfr Blodomlopp.
H. arbetar rytmiskt. Först sammandraga
sig samtidigt bägge förmaken och driva blodet
in i kamrarna. Därefter sammandraga sig,
även samtidigt, bägge kamrarna, under det att
klaffarna till förmaken slå ihop, och blodet
drives ut ur h. När sammandragningen slutat,
slå de halvmånformiga klaffarna ihop och
hindra blodet att strömma tillbaka till h. Nu
förblir h. slappt under ett ögonblick, den s. k.
hj ärtpausen. Under denna förses h.
själv med blod genom de kärl, som löpa i
hjärtväggarna, och fyllas åter förmaken, så att h.
är färdigt att på nytt börja arbetet. Hjärtats
sammandragning, s y s t o 1 e, och hjärtpausen
inbegripet förmakens sammandragning, kallad
diastol e, bilda tillsammans ett hj
ärtslag. De äro åtföljda av karakteristiska
h j ä r 11 j u d, som man kan höra, om man
lägger örat mot vänstra bröst väggen. Genom
detta lyssnande kan man iakttaga
förekommande oregelbundenheter i hjärtats arbete och
bestämma platsen för hjärtats olika sjukdomar
(se d. o.). Hjärtats takt, som även kan
iakttagas på pulsen, är olika hos olika djurslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
