Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intumning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S40
Söm kräva mindre arbete och där detta kan
utföras med arbetsbesparande redskap,
överväga vid större lantbruk. Därför stiger i
allmänhet sädesodlingens omfattning och ofta
även dess avkastning i stort sett med
egendomsstorleken men rotfrukts- och
trädgårdsodling däremot med dennas avtagande.
Kreatursskötselns i. stiger också avgjort med
avtagande egendomsvärde, i det att antalet av
såväl dragare som nötkreatur och framför
allt svin är större vid de mindre gårdarna;
däremot stiger i allmänhet
ungdjursuppfödningen med egendomsstorleken. Minst
intensiv är dock driften inom såväl jordbruk som
husdjursskötsel i allmänhet vid de bondgårdar,
där man är beroende av lejd arbetskraft men
saknar de större gårdarnas personliga och
sakliga resurser. Beräknas åkerns samlade
avkastning i skördeenheter, är den i allmänhet
störst per arealenhet vid småbruken minst
vid de mindre bondgårdarna och stiger
därefter med jord vidden, likasom även
husdjursskötselns produktionsvärde visar samma
förhållande (se E. Höijer, Undersökning av det
större och mindre jordbrukets produktion.
Stockholm 1919).
3. Jordegendomens form och
läge. Ju mer ägorna äro utsträckta eller
splittrade samt avståndet från
avsättnings-orten stort, desto större är arbetsåtgången och
behovet av dragare och redskap, särdeles
kör-don, men då detta har till följd, att
hushållningen inriktas på mindre arbetskrävande
grenar av lantbruket — ängs- och vallodling,
i andra rummet odling av säd, som är en lätt
transporterad vara — så medför i allmänhet
en dylik form och belägenhet en lägre grad
av i. På husdjursskötselns område verka
sådana omständigheter så, att
kreatursuppfödning får större vikt i hushållningen, och inom
mjölkhushållningen får osttillverkningen, som
lämnar en hållbarare vara, försteget framför
direkt försäljning av mjölk och beredning av
smör, d. v. s. en långsammare omsättning får
i stort sett företrädet.
4. Förhållandet mellan
jordvärde, kapital- produkt- och
arbetspris. Högt jordvärde tvingar till
att genom intensivt bruk söka uppdriva
avkastningen. Ringa kapitaltillgång och hög
räntefot motverka däremot höjande av
intensiteten genom större användning av kapital.
Knapp tillgång på arbetare och stegrade
arbetslöner verka delvis så, att man genom ökad
användning av kapital (maskiner) söker göra
arbetet mer effektivt, d. v. s. till större
intensitet, men dels även, särskilt vid kapitalbrist
och hög räntefot, till extensivare brukning —
ökad vall- minskad rotfrukts-odling,
övergång till ungdjursuppfödning i st. f. intensiv
ladugårdsskötsel för mjölkproduktion. Låga
produktpris verka i allmänhet till inskränk-
ning av sådana grenar av hushållningen, som
kräva höga kostnader.
Intumning. Se Virkesdrivning.
Inula. Se Ålandsrot.
Inulin. Se Kolhydrat.
In vällning eller uppförande av jord vallar
för att torrlägga och mot översvämning skydda
mot hav, sjö eller vattendrag belägen mark
är ett i vårt land rätt litet använt medel att för
odling vinna lågt liggande jord.
Det tekniska utförandet. Före
ett dylikt företags anläggning uppgöres en
fullständig plan. grundad på en noggrann
undersökning av dels vilken vattenmängd kan bliva
att avleda, varav de årliga kostnaderna och
därmed företagets räntabilitet i hög grad äro
beroende, dels jordmånens genomsläpplighet
i vallens sträckning samt dennas behövliga
dimensioner, den behövliga avdikningen och
annat, som inverkar på anläggningskostnaden.
Vattenmängden beräknas på samma grunder
som vid andra vattenavledningsföretag (s
Avledning) med iakttagande av att det fråe
omgivningarna tillströmmande vattnet tin
så stor del som möjligt bör uppfångas och
avledas genom isoleringsgravar, innan det nått
den mark, som skall invallas, för att den
vattenmängd, som skall uppfordras eller på annat
sätt avledas från det invallade området, må
bliva den minsta möjliga. Undersökningen av
jorden i vallens sträckning skall gå ut på
fastställande av det djup, på vilket fast och
ogenomsläpplig botten för vallen kan nås; ett
alltför djupt lager av lös och genomsläpplig jord
kan göra företaget för dyrt eller omöjligt att
utföra. Vid bestämmande av vallens
sträckning bör hänsyn tagas till önskemålet, att den
får minsta möjliga längd, och vid i. av vikar
lägges således vallen om möjligt på det
trängsta stället. Den bör vidare läggas, där den på
minsta djup kommer att vila på fast,
ogenomsläpplig botten, och därför ansluta sig till
grund, där sådana förekomma, även om den
därigenom skulle förlängas. Då i. sker mot
rinnande vatten, bör rakt och rymligt lopp
lämnas flodvattnet; strömfåran rätas därför
och krökar på vallen undvikas. Vallen bör
höja sig över högvattenytan mera, ju djupare
vattnet är och ju starkare dess rörelse; vid
mindre invallningar på grunt vatten brukar
o. 5 m. höjd över vattenytan vara tillräckligt, mot
större vatten bör höjden ökas till omkring
1 m. över vattenytan, och då bebyggda eller
eljes dyrbara och större områden skola skyddas,
kan ända inemot 2 m. över högvattenytan
anses erforderligt. Likaså bör vallens sektion
rätta sig efter faran för skada av vattnet och
således bottenbredden vara större, d. v. s.
sidolutningen mindre, ju djupare vattnet är
och ju stridare strömmen, eller ju häftigare
vågsvall kan förekomma. Krönets bredd växlar
sålunda från 1 m. på låga vallar (1 m. höjd)
till 2 m. vid 3 m. hög vall och än bredare, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
