Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
godsel och utsäde hör till rörelsekapitalet,
så länge de ligga i förråd. Då inventarie-k.
principiellt skulle vara vid produktionen
upprepade gånger använda lösa föremål men ej de
därvid alstrade produkterna, borde egentligen
dit föras endast avels- och gagndjur, använda
i produktionen, men ej till avyttring avsedda
avels- och slaktdjur. Av praktiska skäl räknas
emellertid alla husdjur till inventariekapitalet,
vilket ock är berättigat, så länge de alstra
kroppstillväxt och gödsel.
Storleken av olika k. utövar en
stor inverkan på lanthushållningens framgång
och möjligheterna att på bästa sätt ordna
hushållningen, men bör stå i ett visst, efter de
växlande omständigheterna lämpat förhållande.
Att härför uppställa några bestämda normer
låter sig under nuvarande i hög grad invecklade
och växlande förhållanden ej göras. Som
uttryck för hushållningens intensitet kan
förhållandet mellan grund-k. och övriga k. ej
ensamt användas (se Intensitet).
över de olika kapital gruppernas faktiska
storlek vid svenska jordbruk finnas blott
sparsamma uppgifter, huvudsakligen härrörande
från de ännu — särskilt i landet norr om Skåne
— fåtaliga bokföringsföreningarna. Som
exempel må anföras följande av L. Nanneson på
grund av bokföringar år 1917—18 från Skåne
och (ett fåtal) från mellersta Sverige beräknade
belopp.
Hektar odlad
JOTd
Fastigh. kapital pr ha. kr.
Driftskapital i % av fastigh. kap.
Summa
Kreatur
Döda inv.
Förråd
1. Sydsveriges
a) vete-socker-betsområde:
1—10 har 10—25 » 25—50 > 50-100 » 100—
b) råg-potatis-området:
i —10 har 10—25 >
2. Mellersta Sveriges slättbygd:
i—10 har 10—25 > över 10o »
2,525 2,391 2,247 2,062 1,855
1,893 1,556
1,045 850
824
23-9 22.3 21.7 20.3 19.2
29.7 30.1
48.3
43-9 31.6
4.2
5-9 4.8
4-9 4-3
6.6 6.1
13-9 14.9
14.2
II.8
8.0 8.0
8.7
g’4 8.6
16.6
12.4 12.4 |
39.9
36.2
34-5 34-2 32.2
45-7 45-i|
78.8
58.2]
Fastighetsvärdena, vilka stegrats avsevärt
under kristiden men åter sjunkit, äro, som härav
synes, avsevärt högre i Sydsverige än i landets
mellersta delar och avtaga per hektar regel-
bundet med egendomens stigande storlek.
Driftskapitalet är absolut räknat föga högre i
Sydsveriges i allmänhet intensivare jordbruk
än i mellersta Sverige, där det på grund av det
lägre fastighetsvärdet i procent av detta senare
är omkring dubbelt så högt som i Sydsverige.
Kreaturskapitalet avtager i regel med
stigande jordareal, men däremot framträder denna
olikhet föga i avseende på döda inventariers
och förråds värden.
Då k.-brist verkar förlamande på
jordbrukarens verksamhet samt hindrar att på bästa
sätt utnyttja egendomen och dess
husdjursbesättning, är tillfälle att genom lån fylla
k.-behovet av stor betydelse. Se Jordbrukskredit.
Kapitalbok. Se Bokföring.
Kapitalhushållning. Se
Hushållnings-system.
Kapitalkonto. Se Bokföring.
Kappland. Se Mått.
Kaprifolium. Se Caprifolium.
Kaprin-, Kapron- och Kaprylsyra, feta
syror, som till ringa mängd ingå i mjölkfett. Se
Smör.
Kapunering. Se Kastrering.
Karaktärsbyggning, vanlig benämning på
huvudbyggnaden å en lantgård. Se
Lantmannabyggnader.
Karaktärsfrö. Se Utsäde.
Karantän. Se Sjukdomar, smittsamma.
Karbidkväve. Se Kalkkväve.
Karbolineum, blandning av torr
destillationsprodukter, framställda ur stenkols- och
trätjära. Användes till impregnering av trä
för att hindra röta, vartill det dock är foga
verksamt, samt till besprutning av träd och
buskar mot insekter och parasitsvampar.
Då det skadar blad och blommor, om det ej
användes i så utspädd lösning, att det gör föga
nytta mot parasiter, är det bäst att använda k.
huvudsakligen till besprutning under vintern
mot sköldlöss, bladloppor m. fl. insekter, som
övervintra på stam och grenar samt för att
befria dessa från mossa och lavar. Flere sorter
finnas. Vattenlösligt k., def ensola t,
användes vanligen i 10 % vattenlösning. Av
vanligt k., som ej är lösligt i vatten, beredes
besprutnings vätska genom att 10 kg. därav
utröres i en blandning av 3—4 kg. såpa och
10 kg. kokhett vatten. Före användning
utspädes denna vätska med vatten till högst 10 %
k.-halt d. v. s. med omkring 80 kg. vatten till
nämnda sats.
Karbolsyra, fenol, CöH5OH, är ett
hydroxylderivat av kolvätet benzol och en
blandningsdel av stenkolstjära. Ur denna
framställes k. genom fraktionerad destillation,
varvid erhålles kreosotolja, en
blandning av kolväten och k., som sedan -utlöses
från de förra genom tillsats av natronlut,, vilken
löser k. men icke kolvätena. Genom den
alkaliska lösningens behandling med en stark syra
frigöres k. Ur så erhållen rå k. erhålles genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
