Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontroll - Kontrollassistent - Kontrollcentrifug - Kontrollförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrollföreningar (sed. o.). För k. över hönsskötsel finnas inga
allmänna eller föreningsanordningar, men sådan
utföres av Sv. allm. Fjäderfäavelsförening och
enskilda djurägare. Se Hönssjukdomar, Kontrollrede.
Kontrollassistent, den tjänsteman hos
kontrollförening (se d. o.), vilken utför
kontrollarbetet; jämte detta sitt direkta åliggande bör
han, i den mån så önskas, bistå kreatursägaren
med råd i avseende på djurens utfodring och
vård m. m. och bör därför hava goda praktiska
insikter i och vara förtrogen med ej blott
provtagning av mjölk och fetthaltsbestämning
utan även med ladugårds- och svinskötselns
teori och praktik. K. bör sålunda hava
genomgått ett lantbruksläroverk (vanligen
lantmannaskola, stundom agronomkurs vid
lantbruksinstitut) och minst 2 års
lantbrukspraktik samt därefter en särskild kurs för
utbildning av k. Dylika kurser, f. n. på 6 veckor,
hållas vid Alnarps mejeriinstitut och vissa
lantmannaskolor, som sedan 1902 därtill
åtnjuta statsunderstöd (K. k. 26/2 1914 och 15/6
1922). Elev vid dylik kurs erlägger en mindre
avgift för undervisningen och bekostar själv
kost och bostad. K. erhåller kontant lön,
jämte fri bostad och kost å
förrättningsställena.
Kontrollcentrifug, N. J. Fjords,
konstruerad 1878, var en tid allmänt använd i
Danmark vid mejerierna för kontroll över den
levererade mjölkens fetthalt. Apparaten utgjordes
av en metallskiva, att insättas i en centrifug.
I skivans kant voro upphängda mässingshylsor,
vari insattes kontrollflaskor, fyllda med mjölk
och uppvärmda till 40° C, varefter
centrifugerades. Grädden avskildes härvid och
uppmättes. Till en början utspäddes mjölkproven
med lika mängd vatten, men senare
centrifugerades proven utan utspädning. Var för sin
tid en rätt användbar apparat för praktiskt
ändamål men är nu undanträngd av de
fullkomligare butyrometrarna. Se Butyrometer
och Fettbestämning i mjölk. L. Fr. R.
Kontrollförening. Då ladugårdsskötseln
nått en övervägande betydelse vid lantbruket
och dess ekonomiska resultat beror av de
särskilda kornas i hög grad växlande avkastning
av mjölk och dennas fetthalt, framträdde vid
tiden för senaste sekelskifte behovet av en
noggrannare kontroll häröver, än som kunde
vinnas blott genom den av gammalt vid väl
skötta gårdar brukliga, regelbundet
återkommande provmjölkningen, d. v. s.
uppmätning eller vägning och anteckning av
de enskilda kornas mjölkmängd. För
kännedomen om, huru varje ko lönade sig, behövdes,
där mjölken ej såldes utan hänsyn till
fetthalten, en bestämning av denna i varje kos
mjölk och tillika fastställande av de
fodermängder, kon förbrukat. Då dessa
bestämningar i allmänhet ej kunna utföras av
djurägarna själva och deras tjänare, uppstod först
i Danmark tanken att bilda en förening, som hos
sig anställde en sakkunnig person, vilken hos
föreningsmedlemmarna skulle handhava
regelbundet återkommande provmjölkning,
fetthaltsbestämning, uppvägning av fodergivorna
och anteckningar härom samt utförande av på
dessa anteckningar grundade beräkningar över
vad de enskilda korna fått och givit. Den
första k. bildades 1895 vid Vejen i södra
Jylland, och år 1898 bildades efter detta
mönster den första svenska k. av föreståndaren för
folkhögskolan å Vilan dr. Leonard Holmström.
Saken vann hastig utbredning i Sverige, ej
minst genom det arbete, som ägnades dess
vidare utveckling av d. v. läraren vid nämnda
skolas lantmannaskoleavdelning Nils Hansson,
vilken utarbetat de vid densamma använda
handledningarna samt verkat för användningen
av kontrollens resultat som grund för
bedömningen av mjölkdjurens avelsvärde och
begagnat dessa resultat för utvecklingen av
utfodringsläran (se Fodervärde). Föreningarnas
antal och betydelse ökades hastigt såväl i
Danmark som i Sverige, och snart uppstodo
sådana även i andra länder, så att de år 1914
uppgingo till: i Sverige 757, i Danmark 633,
i Tyskland 792, i Finland 198, i Norge 138 samt
dessutom mindre antal i Holland, Österrike,
Ungern, Förenta Staterna m. fl. länder. I
Sverige fanns största antalet, 140, i Malmöhus
län. Under krigsåren förorsakade foderbrist
m. m. en stark nedgång i antalet och
avmattning av verksamheten, vilken dock sedan åter
vunnit ny tillslutning.
Statsunderstöd har sedan år 1903
lämnats för föreningarnas organisation och
verksamhet, vilka understöd enligt K. regl.
och K. k. 19/10 1911 och 26/3 1920 utgår efter
följande grunder: ansökan om understöd göres
hos länets hush.sällsk., som äger att hos
Lantbruksstyrelsen i till K. Maj:t ställd ansökan
hemställa om beviljande av medel därtill.
Understöd kan beviljas dels för organisation
med högst 400 kr. åt förening med minst 8
medlemmar och sammanlagt högst 500 kor,
dels till upprätthållande av verksamheten åt
medlemmar, som äga högst 25 kor, under de
4 första åren, medlem tillhör föreningen, med
högst 1 kr. 50 öre per ko (i Dalarne och
Norrland högst 10 kor och under högst 8 år). Villkor
för understöds erhållande äro: att föreningen
skall arbeta enligt av hushållningssällskapet
godkända stadgar, att kontrollarbetet utföres
av vederbörligen utbildad, av
förvaltningsutskottet godkänd assistent, för vilken
utskottet utfärdat instruktion. För understöd till
organisationen fordras, att
hushållningssällskapet lämnat så stort bidrag, att medlemmarnas
egna kostnader uppgå blott till omkring 1 kr.
per ko, och för understöd till medlemmar, att
från orten lika stort belopp lämnas, däri
inbegripet så stor del av hushållningssällskapet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
