Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakstör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
brukas särskilt för långhalmig säd, varav
kärvarna behöva bredare stöd. I Norrland
förekommer även att i stället för fotband använda
en på stören spikad tvärslå eller ock stödja det
nedersta bandet på en träklyka eller brädstump.
I södra och mellersta Sverige ställas vanligen
flera kärvar (av kort säd 8, av långhalmig säd
ända till 12) kring stören och över dem trädas
krakkärvar på stören. I Småland ordnas de så,
att axändarna i ordning nedifrån vända åt öster,
norr, väster och söder, så att blott söder-kärven
hänger obetäckt. Stundom täckes hela
krak-skylen med räfs. I äldre tid, då man ej hade
de nutida långa och bekväma gafflarna,
uppsatte man i Norrland sädeskärvarna för hand
och begagnade då en krakstol att stå på
för att nå upp till störens spets. Jfr Skylning.
Krake.
K. är ett mycket gott sätt att uppsätta säd
till torkning, i det att den hänger luftigt, så att
den snart torkar. I regnigt väder kan dock
översta kärven bliva genomträngd av väta,
som följer stören, om denna skjuter upp över
kärven, vilket därför bör undvikas. Dessutom
bliva fotkärvarna våta i rotändan. Vid
inkörningen pläga därför dessa fuktiga kärvar, om så
behöves, undantagas för att ytterligare torka.
Krakstör. Se Kräkning.
Kramp är en ihållande (tonisk k.) eller med
förslappning omväxlande (klonisk k.)
sammandragning av muskler. Den kan framkallas av
olika orsaker, ss. vissa gifter (tetanus- eller
stelkrampgift, stryknin), mekanisk eller
elektrisk retning eller sjukliga förändringar i vissa
nervcentra. K. kan vara inskränkt till vissa
muskler, ss. vid m u n 1 ä s a (trismus) till
stora tuggmuskeln, eller utbredd över hela
kroppen, ss. vid stelkramp. Klonisk k., som
är utbredd till flera muskelgrupper, kallas
konvulsioner, ss. vid fallandesot (epilepsi).
Som k.-stillande medel användas bromkalium,
klorat, morfininjektioner m. m. Behandlingen
bör rätta sig efter det lidande, som framkallat
krampen. E. N—m.
Krasse. Ordet betecknar flera olika
växtarter av skilda släkten, utmärkta av m. 1. m.
skarp smak. Indian-, blomster- eller
kapucine r-k., Tropœolum majus L., av
fam. Tvopœolaceœ, är en från Peru
härstammande, ettårig, saftig ört med sköldformiga blad,
lysande gul-brun-brokiga blommor, som bilda
3 runda räfflade frukter. Denna likasom den
närstående Ty. Lobbianum Hook. och hybrider
av båda odlas i en mängd former som
prydnadsväxt, dels slingrande på spalj é eller som
beklädnad på väggarna, dels som dvärgplantor
på rabatter. Frukterna användas i st. f. kapris
som krydda. En annan, spädare art, guld-,
kanarie- 1. pilgrim s-k., Ty. pevegvinum
Jacq. med flikiga blad samt citrongula
blommor med fransade kronblad är en mycket
täck, rikt blommande slingerväxt,
härstammande från Mexiko. Tropæolumarterna
förökas genom frön, som sås på kalljord eller i
kruka,varefter plantorna flyttas till sin
växtplats. Blomma oavbrutet, tills de dödas av
frosten.
Trädgårds-k., Lepidium sativum L.,
en från orienten härstammande och sedan
gammalt odlad i-årig korsblommig ört (fam.
Crucifera), fotshög, med små vita blommor.
Odlas som sallat och skördas därtill, då
plantorna äro 2—3 tum långa. Sås för sommarbe*
hovet på kalljord, tätt och i flera omgångar,
för vintern i drivbänk eller i jordlådor, som
ställas i varmt, ljust rum.
Vätte n-k., K ä 11-k., NastuYtium officinale
R. Br., av fam. Cvucifevœ, en i källor och
bäckar vildväxande, späd ört med pardelade blad,
små vita blommor och jämnbreda skidor.
Bladen och de unga skotten odlade i kallkällor
med icke frysande vatten, användas om
sallat. Förökas med frö eller skott, som sättas
på sank plats.
V i n t e r-k., Sommargyllen, Bavbavea
vulgavis R. Br., och stvicta Fr. två—fleråriga
örter med de nedre bladen lyrformigt parflikiga,
de övre tandade samt gula blomklasar i
stjälkens topp. De förekomma allmänt vildväxande
på gräsbevuxen mark, även i insådda vallar, dit
de kommit med utsädet. Då de ej ätas av
kreaturen, äro de att räkna som ogräs. Ännu några
andra arter av släktena Lepidium och
Nastuv-tiurn, som betecknas som krasse, förekomma
. vilda i Sverige men äro utan betydelse.
Kratta, handredskap för jordens
finfördelning och tilljämnande samt för hopsamling
av skräp i gångar. Har av gammalt plägat
tillverkas hemma, skaftet av gran, kammen eller
kälen av björk med genomdrivna
smidesjärnpinnar. Numera finnas även fabriksgjorda,
med både kam och pinnar av järn. Gjut
järnskratt or äro sköra; de starkaste hava kam av
vinkeljärn, vari pinnarna äro fästa, så att de
ej kunna lossna.
Kreatur användes vanligen liktydigt med
större husdjur, d. v. s. som sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
