Lantmannens uppslagsbok / 705 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ladugård - Ladugårdsförman - Ladugårdsgödsel - Ladugårdsjournal - Ladugårdsskötare - Ladugårdsskötsel - Ladugårdssmak - Lager

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urinens avrinning är då stundom en djupare
ränna gjord vid kanten av gödselrännan.

Gödselgången eller flon bakom
gödselrännan bör vara 1.5 m. bred eller mer,
om den är gemensam för 2 båsrader. Golvet
bör vara ogenomträngligt i gödselrännan och
åtminstone i bakre delen av båspallen. Därför
äro de förr vanliga, i detta avseende
otillfredsställande trägolven (liksom det än
primitivare bruket med jordgolv) mestadels
övergivna, och i nyare ladugårdar gjutes
vanligen hela golvet av cementbetong. Stundom
förekommer att hava blott gödselgången och
en alns bredd vid vardera sidan av denna av
cement men främre delen av båspallen samt
flon av stampad lera, täckt med sand.
Cementgolvet (om vars läggning se art. Cement och
Golv) bör bibehållas skrovligt och sålunda ej
glattslipas på pallen och i flon.

I ladugården eller hellre vid dess utsida bör
finnas garderobsskrubb och tvättanordning för
mjölkerskorna, likasom rum för mjölkens
uppsilning i friska luften. Bekvämt är även att
hava ett frostfritt rum för rotfruktsupplag för
ett par veckors förbrukning samt ett rum för
kraftfoderförrådet.

Ladugårdsförman. Se Förvaltningspersonal,
Ladugårdsskötare.

Ladugårdsgödsel. Se Kreatursgödsel.

Ladugårdsjournal. Se Bokföring,
Kontrollförening.

Ladugårdsskötare. För utbildning av l.
hava förr åtskilliga olika undervisningskurser
varit anordnade, vanligen med understöd av
hush.sällskap. Sålunda fortgick vid
lantbruksinstitutet å Ultuna under åren 1883—1913 en
koskötareskola med 1- eller, under en
följd av år, 2-årig kurs.

Sedan år 1917 anordnas med understöd av
statsmedel 1-års utbildningskurser för
1adugårdsförmän och svinskötare på
enskilda egendomar enligt kontrakt med
Lantbruksstyrelsen. För inträde fordras ålder av
minst 19 år, med företräde för dem, som
fullgjort värnpliktsövningarna, god hälsa, 1 års
föregående praktik samt folkskolekunskaper.
Kursen börjar den 29 okt. Bostad, kost (för
gift person stat) och undervisning äro fria, och
dessutom erhålles kontant understöd. Under
kursen finnes tillfälle att vid lantbruks- eller
lantmannaskola genomgå en kort, kostnadsfri
teoretisk kurs. Föreståndare är egendomens
ägare eller förvaltare. Styrelse utses av hush.
sällskapets förvaltningsutskott.

Liknande kurser för kvinnliga l.
hållas i Dalarne och Norrland. Kursen varar
minst 2 ¹/₂ månad. För inträde fordras minst
16 år och att förut hava deltagit i skötsel av
kreatur. Undervisningen, som omfattar
husdjursskötsel och mjölkhushållning, är
kostnadsfri, men lärjunge håller sig själv bostad och
kost. K. reglem. ²⁸/₈ och ²⁸/₉ 1917, ²⁷/₆ 1919
och ²⁹/₆ 1921.

Ladugårdsskötsel. Se Nötkreatursskötsel.

Ladugårdssmak. Se Mjölk, Mjölkfel.

Lager, axellager, har till uppgift att
uppbära och styra en genom detsamma löpande
axel (bärlager) eller en på det vilande
axelände (stödlager). Ett l. utgöres i sin
enklaste form av en i en maskindel eller ett
stöd urborrad lagergång, vari axeln
vilar, men detta användes blott vid så små tryck
och hastigheter, att någon synnerlig avnötning
ej kan befaras. Eljest utfodras lagret med en
bussning eller bössa, gjord av sådant
material, att axeln föga nötes, antingen
glattslipad av hård metallegering, ss. fosforbrons
eller gul metall, eller av mjuk, vit metall
(babbits), som är så lättsmält, att den kan gjutas
kring axeltappen och lätt förnyas på samma
sätt, sedan bussningen blivit nött, varigenom
den noggrannaste anslutning kan vinnas. —

Stålager med bussning och ringsmörjning.

L. göras vanligen skilt från maskinen eller
underlaget, vid vilket det fastskruvas, och är
delat i en undre l.-stol och ett överfall
samt mellan dem ett löst l.-lopp, oftast
bestående av en i 2 halvor utförd l.-skål.
L.-loppet kan för långsamt gående axlar vid
ringa tryck vara av trä, men vanligen göres l.
av gjutjärn med loppet av l.-metall. Efter
sättet för anbringandet skiljer man mellan
häng-, konsol- och stå-lager.

För att förekomma spänning och ojämn
nötning i l. bör axeln vara understödd på så korta
avstånd, att böjning av densamma ej kan
uppstå (se härom i art. Axel). Då trycket fördelas
på större yta, ju längre l.-loppet är, böra axlar,
som överföra stor kraft, uppbäras av långa l.,
varigenom även vinnes, att smörjan ej
utpressas. För att förebygga den bändning, som
skulle uppstå till följd av axelns böjning,
brukas l., i vilka sfäriska l.-skålar vila i en
skålformig l.-kropp, så att loppet noga inställer
sig i axelns riktning. För att kunna justera
delade l., då de vid nötning bliva glappa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>