Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantmannaskola - Lantmäteri - Lappa - Lapsana - Larix - Lasering - Laserpitium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckas till fabriker för förädling av
lantbrukets produkter och framställning av
jordbrukets förnödenheter.
Föreståndare och lärare i
jordbrukslära och husdjursskötsel skola hava med goda
vitsord avlagt avgångsexamen från
lantbruksinstitut. Om 1. ligger på samma plats som
folkhögskola, skola de hava var sin särskilda
föreståndare, men endera föreståndaren kan
av styrelsen utses till rektor för båda.
Styrelsen skall bestå av minst 5
ledamöter, bland dem skolans rektor, där sådan
finnes, samt föreståndaren. De övriga
ledamöterna utses på sätt K. Maj:t bestämmer, då
anslag första gången beviljas skolan. K. regl.
15/12 1919 samt K. k. om statsanslag och
statsunderstöd åt elever 18/6 1915 cch 15/6 1922.
Lärare vid 1. hava år 1919 sammanslutit sig
till Svenska
lantmannaskolelärarnas förening.
Lantmäteri. 1. Historik. Redan
under förhistorisk tid användes uppmätning,
»revning», äv ägor för dessas fördelning mellan
delägare i by och under medeltiden även för
avmätande av jordägarnes skattskyldighet.
Genom instruktion år 1628 anställdes en
generalmatematiker för att uppmäta och kartlägga
landet och tillika handhava den geometriska
avmätningen av byarna och deras ägor i och
för skattläggning, ägobyten m. m.
Lantmäteriet förlades till ett lantmäterikontor under
kammarkollegium. Enligt en ny instruktion
år 1688 skulle den geografiska och geometriska
mätningen handhavas av en ordinarie
lantmätare i varje län med e. o. lantmätare som
biträde, och år 1696 inrättades
lantmäterikontor i de särskilda länen. Efter storskiftets
påbörjande efter mitten på 1700-talet ökades
arbetet allt mer med skiftesförrättningar, så
att blott föga tid blev övrigt för arbete för
statens räkning och arbetet å det geografiska
kart arbet et i det närmaste avstannade. I
samband med skiftesväsendets omläggning
vid laga skiftets införande år 1827
omorganiserades lantmäteriet, och dess styrelse
förlades till ett fristående ämbetsverk,
general-lantmäteriköntoret, samt vid varje läns
lantmäterikontor en förste och en andre lantmätare
samt ett antal kommissions- och vice
kommissionslantmätare med auskultanter och
elever till inträde. Lantmäteriet skulle
handhava skiftes ver ket, justering av mått., mål och
vikt, ärenden beträffande rikets statistiska
indelning och jordens ekonomiska uppmätning.
År 1859 frånskildes den ekonomiska
kartläggningen under namn av det ekonomiska
kartverket, som år 1873 skildes från lantmäteriet
(se Kartor). Ny instruktion utfärdades år 1864,
då den centrala styrelsen fick benämning
Lant-mäteristyrelsen, samt den 23/10 1908, 22/10 1909
och 23/12 1920, vilka senare inneburo en
genomgripande omorganisation. H. J. Dft.
Det svenska lantmäteriets nuvarande
organisation är gällande från 1921 års ingång. Den
centrala myndigheten, lantmäteristyrelsen, som
utgöres av en generaldirektör och chef samt
såsom ledamöter tre byråchefer, åligger att
utöva tillsyn dels över jorddelningsvän sendet
och övriga grenar av rikets lantmäteriväsen,
varöver tillsyn ej tillkommer annan
myndighet, dels över uppläggande och förande av
jordregister, dels över statens
reproduktionsanstalt.
I varje län finnes i residensstaden ett
lantmäterikontor, varest kartor och handlingar
samt jordregister rörande länets landsbygd
förvaras. Lantmäterikontoret förestås av en
överlantmätare, som bl. a. åligger att på
domstols anmodan granska verkställda
lantmäteri-förrättningar och utöva kontroll över
lantmäteriverksamheten inom länet. Å kontoret
skall finnas kommissionär, som har att under
tjänstemannaansvar tillhandagå dem, som
muntligen eller skriftligen därom framställa
begäran. Utförande av lantmäteriförrättningar
åligger de i länen arbetande lantmätarna, som
benämnas distriktslantmätare (200 stycken
inom hela riket) och extra lantmätare, de
sistnämnda i regel medhjälpare hos de förra.
Därjämte finnas tekniska biträden och
lantmäteri-elever. Förordnande att verkställa
lantmäteriförrättningar utfärdas av länsstyrelsen och
meddelas i regel vederbörande
distriktslantmätare. Länsstyrelsen utövar även allmän
uppsikt över lantmätarna i länet.
Distriktslantmätaren åligger att verkställa alla de
förrättningar eller åtgärder, vartill han av
länsstyrelsen förordnas, att, då han därtill kallas,
såsom sakkunnig biträda domstolar eller andra
myndigheter i länet samt att på sökandes
begäran dels tillhandagå med åtgärder, som
erfordras för avsöndring av jord, vattenfall,
fiske eller annan dylik lägenhet, dels upprätta
sådana kartor och meddela sådana bevis, som
sökande enligt lag eller författning har att foga
vid vissa ansökningar, dels utgiva bestyrkta
kopior och avskrifter eller utdrag av kartor
och handlingar som distriktslantmätaren har
i sin vård, dels ock meddela på dylika kartor
och handlingar grundade bevis.
Lantmätarnas utbildning omfattar ett års
elevtid, en tvåårig geodetiskt-rättslig kurs för
lantmäteriexamens avläggande samt en ettårig
kulturteknisk kurs, den sistnämnda villkor för
befordran till distriktslantmätare.
I fråga om lantmäteriförrättningars
utförande finnas förutom i skiftesförfattningarna
detaljerade föreskrifter i 1920 års
mätningsförordning och av lantmäteristyrelsen
utfärdade verkställighetsföreskrifter till densamma. S. H. L—ck.
Lappa. Se Kardborre.
Lapsana 1. Lampsana. Se Harkål.
Larix. Se Barrträd, Lärk.
Lasering. Se Målning.
Laserpitium. Se Spenört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
