Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
ungdjur och i matsmältningsorganen sjuka
kreatur.
En god linfrökaka bör ha en gulbrun till
ljusbrun färg samt vid utrörning med varmt
vatten lämna en riklig slemmig massa av mild,
något nötartad smak. Finnas föroreningar, ge
de sig tillkänna dels genom smaken, dels genom
framträdande av främmande, vanligen svarta,
fröskal. Ibland framställes även linfrömjöl,
vilket är ännu mer utsatt för förfalskningar
än kakorna. I Norrland har dylikt mjöl fått
en viss användning. Även krossade linfrön ha
efter gammalt brukats till utfodring. De hava
samma dietiska verkan som kakorna samt äro
svagt avförande. I vissa kalvfoder, såsom
»k i s s o», äro dylika krossade linfrön
huvudbeståndsdelen.
Linfröna liksom kakorna växla betydligt i
sammansättning på grund av närvarande
föroreningar, växtstället och mognadsgraden. I
medeltal innehålla de:
Linfrö %
Linfrökakor
%
Protein.........
2A.o
30.5
23.O
5-5
4.0
7.0 18.0
30.0
9-5
34-o
V
0.0
II.O
24.0
Fett...........
Kvävefria extraktämnen . .
Vatten........
Foderenheter pr 100 kg .
171.0 ! 113.0
fetthalt. De äro därför användbara endast till
göddjur.
Ogräsfrökakor voro allmänt i bruk
under kristiden men böra under normala
förhållanden icke ingå i utfodringen. De innehålla
mest frön av målla, åkervinda, senap, spärgel,
blåklint m. m., som erhållas vid sädesslagens
rensning på kvarnarna och under vanliga tider
helt böra oskadliggöras. Dessa fodermedel ha
sålts dels i form av kakor, dels såsom okrossade,
hela frön. Den stora mängden av hela frön
även i kakorna gör, att dessa fodermedel före
utfodringen alltid böra finkrossas och kokas
för att bättre kunna tillgodogöras och för att
så vitt möjligt befrias från skadliga
beståndsdelar. Sammansättningen växlar givetvis
mycket efter frönas art och efter mängden av andra
beståndsdelar, såsom stjälk, sand och dylikt.
Sandhalten är alltid hög och kan uppgå till
mer än 20 %. Husdjuren förtära ogärna detta
foder, vartill kommer att den risk alltid
förefinnes, att för hälsan skadliga ämnen kunna
ingå. I medeltal innehålla dylika frön och kakor
följande sammansättning, varjämte här
angivas beståndsdelarnas växlingar:
Linfrökakor och krossade linfrön äro i friskt
och oförfalskat tillstånd ett förträffligt foder
för ungdjur samt ett dietiskt medel för sjuka
djur. De kunna även användas som kraftfoder
för göddjur, men här ställer priset sig vanligen
alldeles för högt jämfört med andra oljekakor.
Till mjölkkor passa dessa kakor icke i större
mängd, då smöret får en obehaglig smak av dem.
Lindådrekakor, som erhållas genom
pressning av lindådrefrön, komma under eget
namn nästan aldrig i handeln. De likna i
utseende rätt mycket linfrökakor och säljas ej
sällan under detta namn, vilket är att stämpla
som förfalskning, då de alls icke kunna ersätta
dessa i dietisk verkan. Ibland äro
linfrökakor-nas frön till en ganska stor del bestående av
lindådra. Dessa frön skilja sig från linfröna
därpå, att de äro betydligt mindre och alls
icke glänsande, samt därpå att de icke svälla
upp i vatten men i stället giva vätskan en
lök-artad smak och lukt. Den kemiska
sammansättningen liknar mycket raps- och linfrökakor,
och fodervärdet ^ligger mitt emellan dessas.
De hava varken någon gynnsam dietisk verkan
på djuren, ej heller inverka de förmånligt på
produkterna. Vid användning till mjölkdjur
sänka de både mängden av mjölk och dennas
I Medel- | Väx- j
I tal ! lingar
I # ! *’ \
! i i
Protein.........\ 1$.5 j 30— 8 j
Fett...........j 9.0 I 14— 4 !
Kvävefria extraktämnen . . ; 32.0 39— 25 i
Växttråd.........! 17.5 21— II |
Aska.......... IO.o I 38— 5 !
Vatten.........I IO.o I 13— 7 |
Foderenheter pr 100 kg . . | c:a JO \ 50—100 I
P a 1 mk a k o r eller palmkärnkakor
erhållas genom pressning av frukterna av
oljepalmen, Elœis guineensis Jacq., vilken i stor
skala odlas i mellersta Afrika och Brasilien.
Vid fruktens pressning erhålles palmolja eller
palmin, som fått användning för framställning
av växtmargarin, samt omkring 55 % kakor.
Genom extraktion av de krossade frukterna
erhålles ock palmolja, som brukas för
framställning av tvål, och återstoden blir
palmkärn-mjöl eller s k r o t. Detta senare användes
antingen direkt som foder eller som
melassupp-tagare i normalt melassfoder.
Kärnan av palmfrukten är vit, men den är
omgiven av ett svart ytterskal, vilket gör, att
kakorna, som äro rätt lösa, till färgen äro
ljusgrå med svarta fläckar eller prickar. Halten
av dessa mörka skaldelar växlar i olika kakor,
vilket inverkar på färg och även på
sammansättningen, ty ju mer skaldelar, desto mer
växttråd.
I övrigt avvika palmkakorna från övriga
oljekakor dels genom en låg proteinhalt, dels
genom en hög halt av växttråd. Denna senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
