Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
bör därför vara så hög som det avsedda
plogdjupet.
Sulan, som bildar undersidan under
landsidan, och på vilken plogen skall glida,
bör därför vara av hårt gods och så bred, att
den ej skär ned i jorden. Hos svängplogarna
bör den vara lång för att giva plogen en
stadig gång, men hos hjul och tassplogar, som äro
understödda, är detta onödigt. Stundom har
även vändskivan hos svängplogar i sin bakre del
en sula eller klack för att stadga plogens gång.
Risten, som lossar tutan med ett
lodrätt snitt, utgöres vanligen av en kniv, som är
rörligt fäst i en knivhållare mellan en
dubbelås’ båda skänklar eller med en skruvbygel vid
en enkelås. Genom olika inställning av risten
påverkas plogens gång. (Se Plöjning:
Reglering av plogens gång.) På amerikanska plogar
är kniven ofta ersatt av en cirkelrist,
en roterande skarpslipad stålskiva, som är
lagrad i en vid åsen fäst gaffel. Den är
fördelaktig vid nedplöjning av halmig gödsel, blast
o. dyl., emedan dessa ej släpa med, såsom lätt
händer vid kniven. Skumris ten, som
ofta finnes på amerikanska plogar jämte eller
i stället för kniven (se figg. Oliver- och Sacks
universalplogar), utgöres av en liten
plogkropp, som avskalar ytjorden och nedlägger
den i. fårans botten. Denna gör god nytta vid
plöjning av vall eller åker med lång stubb,
högt ogräs eller blast, men kan ej ersätta den
egentliga risten vid plöjning av
sammanhållande jord. B as. tardrist, ett vid insidan
av billen fäst, upprättstående skär (se fig.
Åkersplog), förekommer ej hos nu använda
plogar. I stället för bill, vändskiva och rist
hava s. k. diskplogar i—2 mot dragriktningen
snett ställda, kupiga skarpkantiga stålskivor,
vilka vid sin rotation lösskära och vända
jorden. De uppgivas göra ett mycket gott arbete
på ej alltför styv jord, men passa antagligen
blott för jämförelsevis grund plöjning’.
Åsen, med de vid densamma fästa
styrena tjänar hos svängplogen som en hävstång,
genom vilken å ena sidan dragkraften och å
den andra plogkarlens kraft verka på plogens
gång. Längden av ås och hävstänger å båda
sidor om anfästningen vid kroppen bör därför
hos svängplogen avpassas så, att dessa båda
krafter motväga varandra. Kort ås och
styren göra plogen ostadig och svårstyrd, större
längd gör den lättstyrd och gången lugn.
"Understöd under åsen giver plogens gång stor
stadga Hjul- och tassplogar erfordra därför
knappt någon styrning, sedan plogen blivit
väl inställd. För att ytterligare förstärka åsen
och på samma gång föra draglinjen närmare
motståndspunkten plägar ett koppel anbringas
mellan åsens framända och en punkt nära
plogkroppen; vid detta koppels främre ända
angöres draget. För att undgå förstoppning
av vidhängande torvor, blast, halm o. dyl.
göres asen vanligen uppåtsvängd framför
kroppen. Hos lättare plogar göres den aven
enkel järnbalk, hos tunga plogar dubbel.
För att dragets anfästningspunkt må
komma rätt framför motståndets centrum vid
billen är åsen något svängd åt höger.
Överums svängplog N:o 9.
Plog typer. Efter sin konstruktion
indelas plogarna sålunda:
A. Egentliga plogar:
I. Åsplogar med 1—flere kroppar
fästa vid en ås, som är försedd med dragkrok
eller betsel samt styren.
a. Ensidiga plogar med bill och
vändskiva vanligen vända åt höger.
1. Stångplogar med ås utdragen till
en stång, som uppbäres av dragarnas ok;
förekomma ej mera.
2. Svängplogar med en kort, ej
understödd ås.
3. Tass plogar med ås understödd av
en medformig tass (brukas ej numera) eller
Oliverplog.
ett tasshjul (vanligt hos amerikanska plogar.
ss. Oliver, Deere m. fl.).
4. Hjul plogar, vars ås understödes av
2 på densamma fästa hjul eller vilar på en
förställar kärra (kärrplogar). Det högra hjulet
går i fåran (får hj ui), det vänstra (landhjulet)
på det oplöjda. Se fig. Sacks universalplog;.
b. Vänd- eller växelplogar, som
hava antingen en vänster- och en högervänd
kropp, som växelvis nedsättas i jorden, eUer
en dubbelsidig kropp, som kan svängas,, så
att den verkar växelvis som vänster- och som
högerplog. Härigenom kan man med samma
plog köra fram och åter, ständigt läggande tilr
tan mot den senast upplöjda,vilket användes dels
vid plöjning tvärs över lutningen i backig mark,
dels för att eljes plöja jorden utan tegläggningw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
