Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1084
framåt spetsiga eller hava åtminstone rak
framkant och draga sig därför nedåt i marken;
de behöva således ej belastas och hålla sig rena
från ogräs. De senare hava därför kommit i
allmän användning på maskiner, som användas
på jord i mindre hög kultur. Deras djupgång
begränsas genom upphängningen och regleras
även genom deras inställning i olika vinkel
till markytan.
C. Radsåningsmaskiner för
rotfruktsfrö. Även rotfruktsfrö sås
vid det större jordbruket oftast med vanliga
med förställare försedda
sädessåningsmaskiner, helst sådana som utmata fröet med skopor
eller cellhjul. Av matar apparaterna avstängas
och av billarna borttagas så många, att önskat
radavstånd erhålles. Ofta förses billarna med
dibblingsanordning, bestående av
en fjädrande klaff, som tillsluter utloppet ur
billen och öppnar det, då en med fjädern
förenad hävstång nedtryckes av tänderna i ett
hjul, som utväxlas från drivhjulet. Stundom
hänges bakom varje bill en tryckrulle,
som tillpackar jorden kring fröet.
Även särskilda för sådd av rotfruktsfrö
avsedda smärre maskiner eller såningsapparater
finnas. Maskiner liknande de stora maskinerna
med utmatning med cellhjul göras för i eller
2 rader. Om en del vid odling i smått
använda rotfruktssåningsmaskiner, se
Rotfrukts-såningsmaskin.
Såningstid. Se Sådd.
Såpa utgöres av kalisalt av feta organiska
syror jämte glycerin och vatten. S.
framställes genom kokning av kalilut och olika slags
oljor, ss. hampolja (ger grön såpa), bomullsfrö-,
lin-, rovolja m. fl., varvid kalium inträder i
förening med den organiska syran i st. f.
glycerin, som frigöres. Blandningen inkokas till
lagom konsistens, då såpan innehåller omkring
50 % vatten. Jfr Rengöring. S. löst i vatten
1. sprit (s å p s p r i t) användes för rengöring
av huden vid sårbehandling och operationer.
Det vid såpans upplösning frigjorda alkalit
liksom spriten upplösa hudfettet, vari smutsen
är inblandad, och verka svagt desinficerande.
(Se Antiseptiska medel.)
Såpört, Saponaria, ett till fam.
Cavyophyl-laceœ hörande släkte, av vilket flera arter odlas
som prydnadsväxter; allmännast är vanlig
s. 1. s å p n e j 1 i k a, 5. o††icinalis L., vilken
även förekommer förvildad, en meterhög, glatt,
något grågrön ört, med stora, ljust rosenröda,
svagt doftande blommor. Förökas genom
rotskott.
Sår. Behandlingen börjas med att såret
riktigt rentvättas, söndertrasade vävnadsdelar
bortklippas och främmande kroppar (jord,
träflisor m. m.) avlägsnas. Förekommer stark
blödning, bör denna först stillas. I lindrigare
fall kan detta ske genom sammantryckning
av sårkanterna eller genom att mot såret trycka
en bomullstapp, antingen torr eller doppad
5—10 % iärnklorid- eller alunlösning. Vid
starkare blödning och större sår användes
t a m p o n e r i n g, d. v. s. såret fylles med
hårt sammanpackad, renad bomull, som
kvarhålles med en linda. Är en pulsåder avskuren,
så att blodet sprutar fram stötvis, kan
blödningen, om såret förekommer på nedre delen
av en extremitet, där pulsådern lättast
skadas, hämmas genom att benet ovan såret
om-bindes med en repstump eller hopvirad
näsduk, som sedan tilldrages genom att en stark
träpinne stickes in mellan repet och benet
och omvrides. Ett dylikt förband får dock
kvarligga blott en kort stund (högst ett par
timmar), tills sakkunnig hjälp hinner komma
och under binda kärlet, vilket vid blödning
från större kärl är det enda tillförlitliga.
Friska sår av större dimensioner böra helst
sys ihop, vilket i väsentlig grad kan påskynda
läkningen. Då detta i regel måste överlämnas
åt fackman, förbigås här sättet för dess
utförande.
Sårbehandlingen bör i övrigt gå ut på att
hålla sårkanterna i stillhet, att skydda såret och
hålla det rent. Renhållningen sker genom
tvättning eller helst spolning med en skölj
-kanna med antiseptiska lösningar, t. ex.
sublimat (1:1000) eller 3 % kresolsåplösning, och
för att skydda såret anlägges förband. För
större sår med stark varbildning eller flytning
bör helst användas s. k. fuktigt
förband, som anlägges på det sätt, att det
renskrapade såret täckes med renad bomull,
doppad i 1—2 % kresolsåplösning, och
där-utanpå växt af t och en binda. För
renhållningen kan man även före omläggningen av
förbandet bestryka såret med en lämplig
sårsalva, t. ex. jodoform-borsyre-salva
(av 1 del jodoform, 1 del borsyra och 10 delar
vaselin). Ett sårmedel, som ej är att förakta,
är lazarol eller lazarinsalva. Vid alltför riklig
nybildning av vävnader, s. k. svallkött,
bör man använda något frätande eller
sammandragande medel, t.ex. tvättning med en lösning
av 15 g. zinkklorid och 9 g. karbolsyra i 300 g.
vatten. Då vargöringen från såret upphört
eller väsentligt minskats, kan i stället anläggas
ett torrt förband, som vid mindre sår
eller obetydlig flytning kan anläggas redan
från början. Efter renspolning beströs såret då
med en blandning av lika delar jodoform och
borsyra eller xeroform och täckes med torr
renad bomull eller behandlas öppet.
Sårförbandet måste vid stark vargöring eller flytning
ombytas, så snart det blivit genomdränkt av
flytningen, men eljest bör läkningen så litet
som möjligt störas och förbandet få ligga, så
länge det är rent. Visar sig svullnad eller
tilltagande ömhet, är det tecken till att förbandet
bör omläggas. Om bry tsar se d. o.
E. N—m.
Sate liktydigt med vålm. Se Hö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
