Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vankant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n6o
sikt å viss egendom i Norrland och Dalarna
26/e I9°9, vilken 10/5 1912 och 2/8 1917 utsträckts,
så att den nu gäller hela Norrland och
Värmland. Å egendom, som tillhör bolag,
ekonomisk förening eller ock enskild, som innehar
egendomen huvudsakligen för skogens
avkastnings skull och ej är mantalsskriven å
egendomen eller annan egendom, som med
densamma sambrukas, får jordbruket ej nedläggas
eller åker, äng eller byggnader så vanvårdas,
att jordbrukets vidmakthållande äventyras.
Denna bestämmelse gäller dock endast, då
egendomen innehåller åker och äng i den
omfattning, att självständigt jordbruk kan därå
bedrivas. Vad med självständigt jordbruk här
menas, finnes ej i lagen angivet, men i analogi
med bestämmelserna i den norrländska
arrendelagen (se Arrende) och andra bestämmelser
rörande norrländskt jordbruk, synes därmed
böra förstås ett jordbruk som kan lämna sin
utövare den huvudsakliga delen av sådana för
honom och hans familj nödiga livsmedel, som
lämpligen kunna hämtas från jorden och
husdjuren, samt foder för nödiga dragare, vanligen
minst 4—6 ha. odlad jord och äng. Vid
avgörande härav skola i samma ägares hand
befintliga, genom ägostyckning eller avsöndring
skilda områden av samma hemman betraktas
som en fastighet. Till v. är ej att räkna
nedläggande av jordbruk å äga, som till sin
naturliga beskaffenhet är så dålig, att nedläggandet
måste anses fördelaktigt för en till fastighetens
jordbruk för sin utkomst hänvisad åbo.
Uppsikten över lagens efterlevnad utövas av en för
varje särskilt län av konungen för 3 år i sänder
tillsatt jordbrukskommission,
bestående av ordf. och 2 ledamöter. Undersökning
angående ifrågasatt v. utföres på uppdrag av
kommissionen av förordnade 3 gode män, valda
bland nämndemän, ledamöter i ägodelningsrätt,
gode män vid lantmäteriförrättning,
lantbruksingenjör, länsagronom eller jordbrukskonsulent,
vilken synenämnd skall efter syn på platsen
avgiva redogörelse och förslag till åtgärder för
avhjälpande av befunnen v. Kommissionen
skall, där den finner v. enligt lagens mening
föreligga, söka träffa överenskommelse med
jordägaren om åtgärder för bristens
avhjälpande inom högst 4 år och skall, där ej
överenskommelse kan träffas eller ägaren försummar
sitt åtagande, åtala saken inför domstol, som
äger vid vites påföljd förelägga ägaren
vanhävdens avhjälpande inom 4 år. Jordägaren
svarar för v., även om jorden utarrenderas eller
avyttras, i senare fallet såvida ej skyldigheten
med kommissionens medgivande övertagits av
den nye ägaren.
Vankant. Se Sågning.
Var utgöres huvudsakligen av vita
blodkroppar (se Blod) jämte en del ur blodkärlen
utsvettade, flytande beståndsdelar, mer eller
mindre uppblandade med bakterier av olika
slag. (Se Bulnad, Inflammation.)
Varfeber, p y ä m i, uppkommer genom
att varpartiklar från någon varhärd
inkomma i blodet och genom blodkärlen spridas
till olika organ, där de kunna fastna i finare
kärlförgreningar och giva upphov till nya
varhärdar (metastatiska abscesser).
Oftast angripas lungor, lever, njurar och
även ledgångar (se Fölsjuka, Kvarka), och
då uppstår vanligen i dem en mängd små
abscesser. Karakteristiskt är, att febern är
intermittent, d. v. s. temperaturen stiger och
sjunker med vissa mellantider, men i övrigt
kunna symtomen vara olika, beroende på vilka
organ, som äro angripna. Äro varhärdarna
åtkomliga, användas starka antiseptiska eller
frätande medel, ss. Carrells lösning, 5—10 %
klorzinklösning eller brännjärn, men i andra
fall huvudsakligen febermedel, varjämte
djurets krafter uppehållas genom stark utfodring.
E. N—m.
Varg, Cants lupus L., uppnår en
bog-höjd av 0.7 meter och en längd av 1 x/z meter,
utom svansen, som är omkring 1/2 m. Han är
grå till färgen med svarta hårspetsar särskilt
på ryggen och rostgul anstrykning på benen
samt smutsvit undersida. Från hunden skiljes
han lättast därpå, att svansen, som är rak och
yvig, alltid bäres nedhängande samt att
ögonöppningarna sitta snett. Om #vintern leva
vargarna i flock och ströva vida omkring under
sökande efter byte. Efter parningen, som skall
försiggå i februari, drager sig honan undan till
någon ödslig och snårig trakt, där hon i slutet
av april eller början av maj i en bergskreva
eller en lya framföder 4—6, ibland ända till
10 ungar. V. var ännu under förra delen av
1800-talet ganska talrik litet varstädes i de
mera skogiga delarna av landet och gjorde
betydande skada på tamdjuren. Numera är
han undanträngd till fjälltrakterna, där han
fortfarande är en farlig fiende till renarna.
Då hans förekomst under gångna tider företett
periodiska växlingar, är det emellertid icke
uteslutet, att han ännu en gång kan komma att
utbreda sig längre söderut. Den som dödar
varg erhåller av allmänna medel en belöning
av 50 kr. I jaktlagen stadgas, att varg får
jagas även på annans jaktområde samt att
v. får skjutas, varhelst han tillfälligtvis
anträffas. Numera jagas han huvudsakligen av
lappar och nybyggare, som under
skid-löpande förfölja och döda honom eller om
våren uppsöka de späda ungarna i lyan.
Dessutom fångas v. även i sax. T. H—1.
Variation, formväxling, möter oss
överallt i den levande naturen. Såväl bland
växter som djur är det ju sålunda, man kan
gärna säga, omöjligt att finna tvenne individ,
som i alla avseenden äro varandra fullkomligt
lika. Det finnes både icke ärftlig och ärftlig
variation.
a) Individuell, icke ärftlig
fluktuerande eller kontinuerlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
