Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>»Med största nöje!” var svaret, och Filip vand-
rade med vårdslös hållning utför trappan.
Modern suckade. Flickorna sågo förlägna och
besvärade ut.
» Åh, morsan! Inte illa ment. Han är bara en
ungtupp, som försöker gala”, sade Valter och klap-
pade henne tröstande, då han såg hur ledsen hans
mor såg ut över Filips uppträdande.
Några sorgetårar hade hon aldrig fällt för Valter.
Han blev >kvarsittare>, och det gick trögt för ho-
nom i skolan, men modern vissle bäst, att det icke
var vilja att göra henne glädje och komma framåt
som fattades hennes gosse, vilken hade ett så varmt
och kärleksfullt hjärta, fastän han till det yttre var
stel och klumpig.
»Fy, Filip är så stygg>, sade Nicka förtrytsamt.
»Jag tror, att han blev ond för att Nicka retade
honom>, invände Ester medlande.
Faster suckade, och barnen sutto litet förstämda,
tills Nicka plötsligt hoppade högt i vädret. Något
tungt och varmt hade lagt sig över hennes ena fot.
Det var den stora, klumpiga valpen, som osäker
och vinglig i alla rörelser kommit tassande från
sitt hörn under en verandabänk och nu slog sig
ned här.
Detta blev en förströelse och manade till all-
mänt uppbrott. Valpen, som redan morrade åt kat-
ten, när denna kom och strök sig emot Nickas
andra fot, och vars öga nu var nästan alldeles bra,
borde få följa med till Sotafors, där Valter, när
han fick tid, skulle göra i ordning en stor och be-
kväm koja åt honom. Och så sprungo alla tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
