Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 14. ᛉ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länderna, t. o. m. på Balkanhalvön.) På lapska trolltrummor
uppträder en figur, som tydligt kan igenkännas såsom en älg
och även av lappar angivits föreställa en sådan. Denna älg
återfinnes i regeln helt nära solens tecken. I äldre tid
var den placerad på solens uppåtgående stråle eller »väg»
(se avb. 20). Detta
kan bero därpå, att de
båda runnamnen med
betydelserna »älg»
och »sob följt efter
varandra i den
skandinaviska runraden.
Om *algiR, ’älg’,
varit det ursprungliga
namnet på den 14:e
utharkrunan, har run-
radsbildaren vid
namnvalet förfarit
enligt principen pars
pro toto (liksom i ett
föregående fall, då
ett namn med
betydelsen ’idegran’ fått
representera träden).
Emellertid har man,
även om detta
runtecken ursprungligen
haft ett namn, som
betytt ’älg’, att räkna
därmed, att tecknet
stått i samband med någon viss mytologisk föreställning. Att
djur varit symboler för fornnordiska gudar, veta vi: hästen för
Oden, galten för Frej, son för Freja o. s. v. Ovan har jag förmodat,
att björnen varit jaktguden Ulls heliga djur. Kanske har det
behornade högviltet, älgen och hjorten, varit helgade åt de
germanska dioskurerna, det av Tacitus omtalade gudomliga
brödraparet, som i den skandinaviska norden en gång torde
Avb. 20. Lapsk trolltrumma, n:r 4 hos Friis
(11 = solens älg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
