Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresse är, att i en berättelse, som Randulf inflickat i sin utredning om dödsrikets tecken, omtalas, att vid spådom med just denna trolltrumma en fader för att rädda sin dödssjuke son till livet utfäst sig att som ett kraftigare offer än en renko ytterligare slakta en rentjur. Randulf nämner, att lapparna kallat tecknet på trolltrumman »Saerva Waero». Det senare ordet har ursprungligen betytt 'skatt', varav en betydelse 'offer (stort offer)' utbildat sig. Det förra ordet betyder 'rentjur' (se ovan). 2. Överst längst till höger i den nedom himlen befintliga regionen ses en figur (16 på avb.), vilken omtalas med ett lapskt uttryck, som betyder 'underjordsmannens trollkarl' (nåide, tioaide). Denna figur befinner sig ett stycke från underjordens område, dödsriket (jfr nedan under 10), och säges ha till uppgift att utöva en trollkarls åligganden för dem, som där regera. Jag förmodar här en motsvarighet till runan n:r 2 i uthark-raden, tecknet [>, vars namn betyder 'thurs, troll'. På grund av sin demoniska innebörd har denna figur icke kunnat stå bredvid storoffrets tecken i himmelsregionen. Dess plats är givetvis i den undre regionen. Att denna figur placerats relativt högt upp, torde bero på en viss strävan efter symmetri: »underjordens trollman» korresponderar med »himlens trollman» (jfr under 9). 3. Den högra av de trenne gestalter, som föreställa huvudgudarna (3 på avb.), säges vara »vindens man», Biekagalles. Några forskare ha i denna lapska gudomlighet velat se en motsvarighet till Njord, som, ehuru en ursprunglig fruktbarhetsgud, i norsk-isländsk tradition även haft med havet och vinden att göra. Närmare till hands ligger dock att med andra forskare tänka på samband med Oden, vilkens egenskap av stormgud är väl betygad. 1 Snorres »Gylfaginning» kallas Oden Vidrir (Väderhärskaren'), och i sentida skandinavisk folktro är Oden den gud, som förbindes med storm och oväder (»Odens jakt» m. m.). I den fornisländska mytologiska litteraturen bär Oden även ett binamn, som betyder 'den tredje'. Genom åtskilliga källors samstämmiga vittnesbörd vet man även, att lapska trolldomsutövare för att skaffa vind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
