Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natrium och kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^
96 ALKALIMETALLERNA.
Koksaltet ingår till ganska betydlig mängd i människors
och xljurs blod samt i övriga kroppsvätskor och är därför en
nödvändig beståndsdel i födan. Det har vidare stor
betydelse såsom det mest använda konserveringsmedlet för
födoämnen (insaltning av kött, fisk o. s. v.).
Kaliumkloriden, KC1, liknar mycket natrium kloriden.
Kristallerna äro sålunda vattenfria och kubiska.
Kiornatrium och klorkalium äro numera de viktigaste
utgångsmaterialen för framställning av andra natrium- och
ka-liumföreningar (natron och kali, soda och pottaska, salpeter, o. s. v.).
Bearbetningen sker ofta på elektrolytisk väg. Såsom
biprodukter erhållas klor -ocKklorföreningar.
b. Hur man ur havsvatten oclf saltkällor utvinner rent koksalt.
Havsvattnet innehåller många saltjoner: natrium, kalium,
magnesium, kalcium m. fi. positiva joner; klorid-, bromid-,
jo-did-, sulfatjon m. fi. negativa. Totala saltmängden är olika
för olika hav: omkring 3,5 % för världshaven;1 4 % för Röda
havet; 0,6 för Östersjön (utanför Stockholm, mera i söder,
mindre i norr). Väsentligt större — intill mättning — är
salthalten understundom i avstängda havsvikar och sjöar utan
avlopp, t. ex. i Döda havet.
För att ur havsvattnet erhålla rent koksalt inleder man vattnet i en följd av
grunda dammar. Sedan det klarats i de första och de svårlösligaste salterna
utfallit (gips m. m.), överföres vattnet till följande dammar, där huvudsakligen
koksalt utkristalliserar. 2 Moderluten förarbetas på kaliumsalter och bromider.
Sådana anläggningar, s. k. saltgårdar (saliner), finnas t. ex. i Portugal och
flerstädes vid Medelhavets kuster.
Även ur salthaltiga källor vinnes mycket koksalt t. ex. vid saltverk (saliner)
i Tyskland. Vanligen låter man det ur källorna komna vattnet långsamt
rinna över höga rishäckar, s. k. graderverk, genom vilka vinden fritt spelar.
Sedan de svårlösligaste salterna utfallit på kvistarna, och lösningen
koncentrerats, sker den slutliga avdunstningen till kristallisation genom inkokning över eld.
c. Saltgruvor, särskilt stassfurtergruvorna. Mångenstädes
påträffas mäktiga lager av koksalt i fast form (i regeln
tillsammans med andra salter, ungefär desamma som finnas i havsvattnet), feäker-
1 Följande approximativa siffror giva en föreställning om de relativa
mängderna av olika slag av salter i världshavens vatten: koksalt 77 %, magnesiumsalter
17 %, kalciumsulfat (gips) 3 % klorkalium 2,5 % bromsalter mindre än 0,5 %.
2 Den ordning, i vilken salter utkristallisera ur en lösning, som innehåller
ett flertal positiva och negativa joner, bestämmes av salternas olika löslighet,
som växlar med temperatur och tryck, samt av de relativa mängder, vari de
särskilda jonerna förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
