Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världshafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djur, som mest bidraga till bildande af bottnens
gyttja. Af dessa organismer ligga somliga på
själfva bottnen under hela sin tillvaro. Andra
förekomma i de olika vattenlagren ock föras med dessa,
hvart de gå, till följd af strömmar ock vind. Åter
andra äro så pass kraftigt utvecklade, att de kunna
simma, hvart de vilja. De olika arterna förekomma
i oräkneliga millioner och bilda genom sina små
kroppar och de skal, som omsluta dem, den
kalkhaltiga, fina, sega gyttjan på hafvets botten vid
större djup.
Hafvets färg och salthalt. Hafvet har en blå
färg. Denna blåa färg sammanhänger på det
närmaste med salthalten. Ju saltare vattnet är, dess
blåare är dess färg. Mera i grönt eller grått stöter
färgen, när vattnet är uppblandadt med sött vatten.
Detta kan man tydligen se i innanhaf, sådana
såsom Östersjön, där färgen är betydligt grumligare
i norra delen än i den södra. Ute i Golfströmmen,
där vattnet är varmare, afdunstningen större och
till följd däraf salthalten större, är färgen nästan
indigoblå. Understundom kan vattnet i hafvet
på stora sträckor skifta i rödt eller grönt. Och i
varmare haf, exempelvis Medelhafvet, synes ofta ett
starkt fosforsken kring fartygen, när de arbeta sig
fram genom vågorna. Dessa färgföreteelser, som
stundom äro mycket praktfulla, bero på lefvande
organismer, ofta mikroskopiskt små.
Salthalten uppgår i medeltal till 3,5 proc. I
innanhafven kan salthalten vara större, om stark
afdunstning äger rum, mindre, om tillförseln af
sött vatten är stor. I Röda hafvet, som ligger i
jordens hetaste trakter, är afdunstningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
