Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR DEN SVENSKE BONDENS LIF. 249
ett år, hvarpå följde ett års trade. Så gick det
-sedan framåt under hela 1800-talet. Eeglerna för
det nutida jordbruket ligga ju utom ramen för vårt
ämne.
Korna afkastade också betydligt mindre förr än
nu, men så var också utfodringen dålig.
Någonverklig foderodling förekom ej, och ängarna voro
öfverlemnade åt sig själfva. På vintern fingo
djuren ofta lefva af torkadt löf och granris samt
kunde dessutom få äta upp halmtaken på uthusen,
hvilka sedan lades om följande höst.
Boskapsskötseln stod högst i Skåne och Småland; särskildt
sistnämnda landskap är ju sedan gammalt berömdt
för sin utförsel af oxar.
1800-talet har varit de stora förändringarnas
tid. De hundra sista åren hafva på många områden
verkat mera omgestaltande än tusen år före 1800.
Den nya tiden har kommit med nya, vetenskapligt
pröfvade brukningssätt med maskiner, bättre
kommunikationer, landtmannaföreningar, vidgad
folkbildning och nya idéer och därtill med ett nytt
slags kamp för tillvaron, där det gäller att vara
med bland de täflande för att ej blifva efter.
Men gå vi endast ett stycke tillbaka i tiden,
finna vi, huru bondens lif är sig likt från slägte till
slägte. Som han lefde för 100 år sedan, så lefde
han nog i stort sedt äfven för 2—300 år sedan.
Bondens oftast lugna lif, hans samhörighet med
den oföränderliga jorden gjorde honom i allmänhet
konservativ (vän af det bestående) i seder, bruk,
uppfattning och politik. Naturligtvis hafva för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
