Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Augsburgska bekännelsen. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN. 153
eftergifter, och dagen efter riksdagsbeslutet
lemnade också kurfurst Johan Augsburg. De
evangeliska furstarne hade ännu hårda strider att bestå,
men de hade i Melanktons mästerverk —
bekännelsen — funnit ett banér, omkring hvilket den
lutherska protestantismen i Tyskland och äfven
i Norden med heder kunde fylka sig.
*
Under hela den långa tid, som riksdagen i
Augsburg räckte, blef Luther qvar i sitt »örnnäste»
på Koburgs slott och följde förhandlingarna med
det lifligaste intresse. »Från sitt fridlysta
utsigtstorn liksom förut från Wartburg — säger en
häfdatecknare — kunde han klart och lugnt
bedöma ställningen och därför gifva sina midt inne i
intrigerna och riksdagsbullret stående vänner
goda anvisningar. Och icke minst: han stod liksom
närmare himmelen och hade därför lättare att med
sin trosblick hvila vid de osynliga verkligheterna,
medan hans från alla sidor trängda vänner
dagligen hade inför sina ögon fiendernas stora
öfvermakt.»
Dem, som icke trodde, emedan de icke sågo,
liknade Luther vid människor,, som sökte efter
pelare för himlahvalfvet, att det ej skulle instörta,
och som betogos af ängslan, därför att de icke
kunde se och fatta tag i några sådana.
Så blef den Augsburgska bekännelsen genom
trons bön äfven ett Martin Luthers verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1914/0155.html
