Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett förgätet folks återuppvaknande. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från det ryska Ukraina och spridt sig till det
österrikiska Galizien och Bukowina. Egendomligt
nog är det från Poltava, som nyskaparen af
den ruthenska litteraturen härstammar, Iwan
Kotlarewskyj, född 1769. Den egentlige folkdiktaren
är dock Taras Schewtschenko, som i midten af
förra århundradet (1840-talet) i sina diktverk
afgaf en mäktig, energisk protest mot förtrycket och
uttalade en lidelsefull kärlek till Ukraina samt
ett odödligt hopp om dess återuppståndelse.
»Ekot af hans i hänförelse skälfvande stämma»,
yttrar en ansedd ruthensk författare, »genljöd i
alla ukrainska länder från Kaukasus till de
galiziska och bukowinska Karpaterna.»
Ryska »rättvisan» var dock på sin vakt.
Diktaren, som äfven var en penselns och färgens
konstnär, fick, som en hans landsman yttrat, för
sin strid mot lifegenskapen och mot Ukrainas
förryskning »vid 33 års ålder ett ryskt nobelpris —
nämligen lifslång deportation, men benådades med
10-årig soldattjenst vid sibiriska straffbataljonen
med förbud mot att skrifva och måla!»
Men lika kraftigt som Mazeppas lefver också
hans ande; hans namn är för ruthenerna ett
standar att flockas omkring; deras andliga centralhärd,
så att säga, är det vetenskapliga och
ruthenskt-nationella Schewtschenko-sällskapet i Lemberg, som
ledes af en ruthen från Ukraina, den historiske
professorn Hruschewskyj. I Österrike få, som sagdt,
ruthenerna fritt tala och skrifva sitt språk.
Schewtschenko-sällskapet har också med en hel
serie arbeten och med en värdefull tidskrift,
»Rutenische Revue», stärkt nationalkänslan och i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
