Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bismarck och hans verk. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Kristus, att hafvet skyddade det från fienders
plötsliga anfall. Af sammanhanget framgår
tydligt nog, att Svearnas välde redan då varit så
ansenligt, att det icke behöft frukta några farliga
anfall af fiender innanför hafvet, och härmed
beredas nära nog tvåtusenåriga anor åt det svenska
riket. Helt annorlunda var förhållandet med det
stora tyska grannfolket i söder. Endast längst i
norr har det genom de båda hafven varit skyddadt
mot fienders plötsliga öfverfall, hvarje fiende,
som velat och kunnat samla sig till ett kraftigt
anfall. Intet enda folk på Europas fastland har
varit så fullständigt i saknad af hvad man plägar
kalla naturliga gränser, och svårigheten att hejda
de fientliga anloppen har i alla tider utgjort det
förnämsta hindret mot uppkomsten eller det
varaktiga beståndet af ett stort tyskt rike.
Första gången ett sådant framstod är efter
freden i Verdun 843 och uppdelningen af Karl den
stores sönderfallande välde. Det östfrankiska
rike, som vi pläga kalla det tyska, uppbars dock
knappast af något vaket folkmedvetande, och vi
känna alla, huru det klämdes till döds mellan det
universella påfvedömet å ena sidan och den allt
söndersplittrande feodalismen å den andra. Vid
medeltidens slut, då herremakten i sin ordning
flerestädes blef krossad af förbundet mellan
kungamakt och folkmakt, gick Tyskland ett motsatt
öde till mötes. Om Karl V:s kejsarmakt kunnat
träda i spetsen för reformationen, kunde den hafva
byggt upp ett tyskt rike, så enigt och mäktigt, att
det blifvit en. fruktansvärd fara för alla sina
grannar. Nu ser däremot Luther sig nödsakad att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
