- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1915 /
217

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några drag ur växternas näringslif. 1. Af Ejnar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 217

mera löista ämnen, d. v. s. hafva ett högre osmotiskt
tryck än markvattnet. Enligt ofvannämnda lagar
för osmosen måste då vattnet tränga in i rothåren.
Dessa protoplasmaskikt hindrar de i oellsaften lösta
ämnena att vandra ut, men genomsläpper de i
markvattnet lösta salterna. För vattnets vidare
vandring uppåt spelar också osmosen en vigtig
roll, men är säkerligen icke tillräcklig att förklara
vattnets uppstigande till ofta afsevärd höjd,
såsom hos stora träd, långa klätterväxter o. s. v.
Detta är i sjelfva verket en företeelse, som ännu
icke fått någon nöjaktig vetenskaplig förklaring.
Så mycket kan man dock säga, att det icke kan
vara blott mekaniska krafter, som härvid äro
verksamma, utan lifsverksamheten måste säkert på
något sätt spela en vigtig roll.

Medan vi nu äro inne på kapitlet om det
osmotiska trycket, så kunna vi icke underlåta att
påpeka dess ofantliga betydelse för växterna i ett
annat afseende. Som vi sett finnas i
kärlsträngarnas omkrets skelettceller, som tjena till att gifva
stadga åt växten. Endast i äldre organ, såsom
forveda.de stammar o. d., äro dessa enbart
tillräckliga för detta ändamål. I alla yngre växtdelar,
blad, unga stammar och rötter m. m. förslå de icke
långt härtill. Afbrutna skott och blommor, som
icke sättas i vatten, vissna ju om en kort stund,
d. v. s. väfnaderna förlora sin spänstighet och
stadga, ehuru vi ej kunna märka någon
förändring på kärlsträngarnas skelettceller. Vissnandet
beror i stället på att själfva bladköttets celler
genom afdunstning förlora vatten, som på de aftagna
växtdelarna icke kan ersättas. Så länge de där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1915/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free