Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
hjälpa jordens förråd af dessa ämnen. Detta sker
genom gödslingen.
Som vi veta, äro de gödselmedel, som i
praktiken komma till användning, af två
grundväsent-ligt olika slag, nämligen s. k. naturlig gödsel samt
konstgödsel. Sedan urminnes tider har den förra
användts vid jordbruket, under det bruket af
konstgödsel är af jämförelsevis ungt datum.
Den naturliga gödseln utgöres först och främst
af med halm, torfströ eller dylikt uppblandade
exkrementer och urin af människor och åtskilliga
husdjur, nämligen nötkreatur och hästar samt i
mindre skala får och höns. Vidare räknas hit
kompostjord, som erhålles af multnande
växtdelar, afskräde och sopor. Till de naturliga
gödselmedlen bör också räknas guano, som utgöres af de
till väldiga aflagringar anhopade exkrementerna
af sjöfåglar. Alla dessa gödselämnen äro rika på
bundet qväfve, under det att kalium och fosfor
förekomma i jämförelsevis mindre mängd.
Emellertid förefinnes det mesta qväfvet, särskildt i
exkrementgödseln, i form af en organisk förening,
urinämne, som de högre växterna icke direkt
kunna tillgodogöra sig. Det erfordras fördenskull
ingripande af flera slags bakterier, hvilka genom
sina lifsprocesser omsätta qväfvet, så att det blir
njutbart för de högre växterna. Först omvandlas
urinämnet genom urin jäsning till ammoniak. Denna
syrsättes af en ny art bakterier, nitritbakterierna,
till Salpetersyrlighet eller ni brit, och dessa ämnen
förvandlas vidare af nitratbakterierna till
salpetersyra eller nitrat. Vid dessa processer är det af
vigt, att kalk finnes närvarande, som kan binda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
