- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1915 /
263

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur växternas näringslif. (Slutet). Af Ejnar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 263

v

åtminstone delvis af hvad vi förut lärt känna
angående bakteriernas verksamhet. Vi erinra oss ju,
att det är bakterier, som tillföra jorden största
delen af dess bundna qväfve, och att bakterier
omsätta urinämnet till ammoniak och ammoniaken
vidare till nitrit och nitrat. Detta är dock
säkerligen icke allt. Att närmare ingå på jordens
bakteriologi skulle dock här föra för långt, och för
öfrigt äro många hithörande frågor ännu långt
ifrån utredda. Om således ett rikt bakterielif är
af största betydelse för växterna, så må vi dock
icke tro, att detta gäller om hvilka bakterier som
helst. En del förruttnelsebakterier m. fl. äro
tvärtom mycket skadliga. Emellertid frodas dessa bäst
i dåligt genomluftad, sur och tung jord och
motverkas därför af naturliga gödselämnen, framför
allt stallgödsel.

Om således naturlig gödsel icke kan undvaras,
så beror detta på dess jordförbättrande egenskaper
äfven i andra afseenden än dess blotta
näringsvärde. Framför allt skalladen bidraga till bildning af
mylla på den odlade jorden, som till följd af
skördarnas bortförande annars skulle blifva ytterst
fattig på multnande organiska ämnen.
Konstgödselns uppgift är däremot uteslutande att tillföra
jorden behöfliga mängder qväfve, fosfor och
kalium.

Vi öfvergå nu till de vanliga, praktiskt
användbara konstgödselämnena för att lära känna deras
framställningssätt, användning och värde. För
qväfvets vidkommande äro tvenne nitrat de utan
jämförelse vigtigaste, nämligen natriumnitrat
eller Chilesalpeter samt kalciumnitrat, vanligen kal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1915/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free