Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vid Sveriges norra gräns. Färder och krigsminnen. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID SVERIGES NORRA GRÄNS. 163
de med en begäran, att den svenska regeringen måtte
beakta Finnmarksproblemet, som 1920 års riksdag i
anledning av en beaktansvärd motion av rektor S.
Welin gjort till förmån för den isolerade befolkningen
långts i norr, bör kunna leda till aktiva åtgärder,
syftande att knyta Finnmarken närmare till det övriga
Sverige. Man tänker då särskilt på .nödvändigheten
av att genomdraga ödevidderna mellan byarna med
landsvägar ooh på realiserandet av de två
järnvägsprojekt, vilkas utredning k. järnvägsstyrelsen
tillstyrkt. Den ena banan skulle följa Kalix älv och till
nälften av sin längd falla inom Finnmarken, medan !
den andra är avsedd att följa Torne älv och skulle till ;
hela sin längd genomlöpa nämnda område. Båda ba- * ;
norna skulle ha Kiruna till sin norra ändpunkt och re- i
spektive flodmynningar till den södra samt förenas \
vid Anttis, 2,5 mil väster om Pajala. Kalixlinjén be- \
räknas bliva 35 mil lång och Tornelinjen 30 mil. i
Att båda banorna skulle ekonomiskt bära isig, är
sannolikt. De värdefulla bilagor, som åtföljde den vid 1917
års riksdag av Norrbottensrepresentanterna Asplund,
Fagerlin och Bergqvist väckta motionen i ämnet, giva
ett godt stod åt ett sådant antagande beträffande
Ka-lixibanan. För Tornelinjen har, iså vidt jag känner,
ännu ej någon ingående utredning verkställts, men att
Sveriges Nilen skulle lyfta en guldvåg in i
statsjärn-vagiarnas stundom tomma kassakista, är högst
sannolikt.
Det var en besvärlig sträcka, vi hade att lägga
bakom oss mellan Torne älv och Keksisvaara. Bitvis
kunde vi cykla på en trampad gångstig, här och där
vidgad till en körvägs bredd, men ofta försvann stigen i
en myr, där vi hade att tillämpa vadarsläktets alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
