Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S. Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KOLONIALPOLITIK 9
intresse än de övriga planerna, då den sammanför så
olika namn som Karl XII och — sjörövarna på
Madagaskar
Visserligen var vår hjältekonung ej den ende
monark, som fick sitt * namn förbundet med dessa
senare.
De voro nämligen en större samling äventyrare,
en makt, om man så vill, vilka på denna tid läto sig
omtalas i skilda länders historia. De hade under
senare delen av 1600-talet inräknats bland de skaror
av dylikt folk, som under namn av Bucanierer,
Fli-bustierer m. fl. oroat haven, till en början det
atlantiska, sedan också det indiska, och gjort stor skada
på särskilt Englands, Frankrikes och Hollands
handel och sjöfart.
De här ifrågavarande, vilka sammanslutit sig till
en »societet» med ön Madagaskar och en bredvid
denna liggande liten ö, S :te Marie, såsom tillhåll och
samlingsplats, hade emellertid börjat tänka på att
med sina rövade, stora tillgångar draga sig från sitt
farliga yrke och söka vinna en civiliserad tillvaro i
något europeiskt rike.
De hade då sökt en sådan först i England och
erbjudit detta land stora summor, skepp ni. m., men
blivit av särskild orsak strängt tillbakavisade. Deras
verkliga eller förmenta målsmän vände sig nu till
de nordiska länderna, vilka ej haft särskilt men av
deras sjöröveri, varför de ju kunde hoppas finna
bättre gehör och större behov av deras erbjudna
betalning.
Och så finna vi en deras agent år 1714 inställa sig
hos Sveriges sändebud i Hannover, Werving, och dess
generalguvernör i Bremen och Verden, Wellingk, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
