Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S. Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhålla hamnen m. m. samt avlöna de ämbetsmän,
som behövdes för den allmänna ordningen och
rättsskipningen, utom guvernör och garnison.
Frånsett åtskilliga ändringar gällde dessa anordningar
till 1805, vilken tid bildar ett första skede i
öns svenska historia.
Till Västindiska kompaniets stora roll och
framgång, åtminstone till att börja med; bidrog i hög grad
ett annat förhållande, som för övrigt framkallade
hela koloniens utveckling, nämligen att svenska
regeringen i sammanhang med förstnämnda
anordningar förklarade öns hamn och stad för en frihamn,
där alla nationers fartyg kunde i krig och fred
inlöpa, lossa och- lasta, sälja och byta sina varor och
dess medlemmar slå sig ned och åtnjuta fristad, fri
religionsutövning, gäldbundna främlingar frihet
från fordringsägares anspråk under tio år.
Genom dessa anordningar, utgångna från det nya
svenska väldet, inleddes en uppgångstid för ön pa
grund äv den livliga handel och sjöfart, som där
hade fått en god hållpunkt. Då vid denna tid
England icke tillät sina kolonier driva handelmed
de nyss avfallna Förenta Staterna, blev Gustaviä en
lämplig ort för dessas och europeiska länders
varuutbyten. Dit begåvo sig därjämte köpmän,
handtverkare med flera att förtjäna på de tillfälliga
besökarna, så att befolkningen starkt tillväxte och
utgjorde vid århundradets slut fem à sex tusen personer.
Visserligen ingrepo såsom hinder för rörelsen
till sjöss engelska och franska kapare, så att svenska
fartyg formligen bortskrämdes härav, men det hela
lände i så måtto till Sveriges förmån, att Västindiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
