Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Land och folk i svenska Tornedalen. Av L. de Vylder (Forts. fr. häfte nr. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH FOLK
T
fortsättes det hastigt undan för undan, sträcka efter
sträcka uppåt och inåt landet. Naturen arbetar
nu i en häftig täkt, och förunderligt snabbt sker
scenförändringen från vinter- till sommarlandskap.
I slutet på maj sås kornet och sättes potatisen, 4—5
dagar därefter lysa åkrarna svagt gröna av den
första späda brodden, några dagar senare inträffar
lövsprickningen. Nu blir det snart tid att föra
kreaturen till fäboden och släppa dem på sommarbete
i skogen, vilket alltid är en festdag på gården.
Näringar.
Jordbruket är huvudnäringen; få trakter i vårt
land bebos av en mera utpräglad bondebefolkning
än Tornedalen, som räknas till Norrlands bördigaste
trakter.
Brödsäd är korn; råg odlas i ringa utsträckning.
Kornet ger god avkastning, 1,800 kg. pr hektar.
Havre odlas numera rätt mycket men blir icke
alltid mogen. Säden mognar hastigt, emedan solen
är uppe nästan dygnet om hela den korta
sommaren; på 12—10, ja, stundom på 9 veckor är kornet
färdigt. Vårfroster förekomma sällan, men höstens
nattfroster ödelägga många gånger odlarens
förhoppningar. Potatis, som alltid sättes till groning
före sättningen, odlas också allmänt men ger inte
lika stor avkastning som i södra Sverige; den blir
ej heller lika mjölig. Ladugårdsskötseln är av
större vikt än det egentliga åkerbruket, och man
håller i allmänhet stor kreatursbesättning. Det
huvudsakligaste fodret hämtas från de förut om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
