Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nismer o. s. v., så ges det endast två alternativ: an*
tingen odödlighet över hela linjen och då ända ned
till tusenstjärtar och bakterier, eller också ingen indi*
viduell odödlighet alls. För vaije sunt människoför*
stånd är ju valet mellan dessa båda alternativ själv*
klart.
Denna övertygelse om det egna jagets en gång
stundande förintelse har ofta, särskilt på unga sinnen»
en nedslående inverkan. Men även den, som förso*
nat sig med tanken på den egna personlighetens upp*
lösning, känner sig stundom ödsligt stämd vid tan*
ken på att samma öde väntar hela mänskligheten,
när en gång vår sol har slocknat, och man frågar sig
måhända, vartill då hela denna under kamp och
smärta försiggående utveckling skall tjäna, när allt
dock är vigt åt en slutlig undergång.
En sådan misströstan är dock tämligen obefogad.
Aven om mänskligheten, såsom Helmholtz beräknat,
endast skulle kunna räkna på en livslängd av omkring
20 miljoner år, så är dock denna tidrymd praktiskt
taget att betrakta som oändlig. Gent emot dessa
miljoner år försvinner hela vår historiska tidrymd till
några korta ögonblick, och ingen mänsklig fantasi
kan ens glimtvis ana, vad slags faser av kulturell
utveckling denna framtid kan beskära våra efterkom»
mande. Praktiskt taget är mänskligheten odödlig.
Och dock det kan ej nekas, att vår fantasi, som
annars är så optimistisk, äger en sällsam böjelse att
överhoppa de tjugo miljonernas oändlighet för att
med en rysning dröja vid den fjärran framtid, då vår
jord är ett iskallt klot, på vilket intet liv kan trivas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
