- Project Runeberg -  Landtmannabyggnader : hufvudsakligen för mindre jordbruk /
64

(1868) [MARC] Author: Charles Emil Löfvenskiöld - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Redskapshus - Taflan 50 - Iskällare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fig. 5. Framsidan af samma aftr’åde.

Fig. 6. Plan till flyttbart afträde, som af 4 man kan
bäras på 2:ne stänger, att ställa på gödselhögen eller i
närheten af en arbetsplats. Här påhaspas baktill en liten
lock-Jåda med kalk, hvarifrån man dagligen inskjuter kalken och
blandar den genast under husfjölen.

Fig. 7. Framsidan af det lilla afträdet.

Fig. 8. Sidan af detsamma.

Fig. 9. Plan till ett litet afträde utan dörr.

Fig. 10. Plan till ett större pudrettberedningshus, der
a och b äro afträden, d, e, f och g bingar för kalk, jord,
aska och sopor, h upplagsplats (att förstora efter behag) för
pudretten.

Fig 11 och 12. Tvenne olika hundkojor.

Fig 13 och 14. Inredning till tvenne kolarkojor på
medar att flytta med sig i skogen: a rummet; b liten jernkamin;
c bänkar och liggplatser. För att blifva lätta och varma
äro kojorna byggda af dubbla tunnsågade bräder med
mellanrum af sågspån eller mossa, så som

Fig. 15 utvisar.

Fig 16. F ramsidan af en sådan kolark oja.

Fig. 17 och 18. Olika gaflar till dito.

Fig. 19, 20 och 21. Baksida, sida och framsida af en
vaktkoja på hjul, att begagna vid vallande af boskap.

Fig. 22. En del af vaktkojans inre.

Fig. 23. En bikupa.

Fig 24, 25 och 26. Olika klockstaplar att sätta på
tak-hufvar, gafvelspetsar och väggar.

Fig 27, 28. Lister för brädfodring.

*


Iskällare.



Iskällare byggas helst ofvan jord och af oledande ämnen,
såsom torr sågspån, halmhackelse, ko!stybbeetc.,hvilka infyllas
och packas ej allt för hårdt mellan dubbla väggar af vrakbräder,
bakar eller skid med 3 fots afstånd. Ännu bättre är att hafva
tvenne (2 fot tjocka) fyllnadsmurar eller väggar och emellan
dem en half fots tomrum. Man kan också bygga iskällare
af bränntorf, skuren och upplagd i långa skift med goda
förband och fylla fogarna med sågspån. Murarne göras då 4
ä 5 fot tjocka, helst med ett tomrum i midten, och klädas
innan och utan med bräder, eller utåt heldre med läkt för
att kunna qvarhålla en tjock betäckning af halm, som bäst
egnar sig äfven till iskällartak, hvilket skall utspringa 4 fot
utom väggarne. Iskällarens innertak bör också vara af
oledande ämnen och nästan lika så tjockt som
omgifningsväggarne, samt förses med en lufttrumma. På grund-platsen
uppgräfves jorden ett par fot, och äfven fördjupningen fylles
med sådana ämnen som utestänga värmen. Isen lägges
sedan på ett fast spjelgolf, som till en under belägen
täcktrumma af småsten med godt affall genomsläpper vatten af
smältande is. Åtminstone uti stora iskällare bör isen
företrädesvis läggas i midten af rummet i en fäst och
samman-frusen massa. Ingången blir åt norr med dubbla dörrar som
beklädas med tjocka halmmattor. Iskällarg för små hushåll
kunna inrättas äfven utan all slags byggnad. Man behöfver
blott sätta sina matvaror i en brädlår och omgifva denna
med is samt öfverskotta alltsammans med ett tjockt lager af
sågspån. Is, inlagd på ett skuggrikt ställe uti en
sågspåns-hög, håller sig året om.

*



Ännu återstå åtskilliga byggnader på landet, hvilka lika
mycket, som de egentliga landtmannabyggnaderna äro i
be-hof af förbättrade ritningar. Vi mena samtlige boställshusen,
för så väl arméns alla officers- och underofficers-grader, som
för j äg eribetj eningen; —pastors; — komministers; — klockare
samt länsmansbostäderna och tingshusen, hvilka fortfarande,
ofta nog, uppföras utan synnerlig ändamålsenlighet och smak.
Det är likvisst boställshusen, som tillhöra det allmänna, hvilka
framför andra byggnader borde visa sig i en utstyrsel, som

kunde tjena den enskilde till föresyn, och då boställshusen
äro spridde uti alla provinser och uppföras af kommunerna,
vore det just dessa, som företrädesvis kunde utbilda en
förbättrad byggnadskonst hos ett folk, som är allt för begripligt
och händigt för att låta ett utsäde af några väl valda
modellritningar i den vägen falla uti otacksam jord.

Vi tilltro oss emedlertid icke utförandet af denna
afdel-ning, utan öfverlemna utarbetandet deraf åt ett
kunskaps-rikare hufvud och en mera konsterfaren hand.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free