Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 54 —
med blifvit öfversatt på latin af geheimerådet Luxdorph
och finnes intaget i hans Carmina (Hafn. 1775, p. 132).
Verser, skrifne i sanden med en käpp, hafva några
uppgifvit vara af Runius. Denna uppgift är dock utan
tvifvel fullkomligt oriktig.
Hammarsköld yttrar, att Holmström genom sina skrifter
ingalunda hos efterverlden betryggat det ärenamn, han hos
sina samtida förvärfvat. Han tillerkänner honom en viss
fyndighet att påhitta ett och annat artigt infall, men
frånkänner honom all lefvande idé och träffande målning. Det
är besynnerligt, att Hammarsköld kunnat fälla så hårda
omdömen öfver Holmström; så mycket mer som han på
samma sida aftryckt epigrammet öfver Pompe, hvilket för
sin tid torde sakna motstycke i just det han frånkänt
honom. Fru Nordenflycht deremot säger:
Holmström, dina infall glada
Och din rika skaldelott
Visar ut hvad brist och skada
Konsten af din tvstnad fått.
I en tid, då han sig bringat
Jemte smaken till sin höjd,
Hade nog din harpa klingat
Ljufligt i båd’ sorg och fröjd.
En samtida har ock egnat honom följande
minnessång:
Han, som i all sin tid ett ljufligt sinne hade,
Som verldens väsend ej på hjertat nånsin lade,
Som mycket roligt sagt, dock utan andras men,
Är död, i Gud förnöjd, och hvilar säll sin ben.
Upsala i December 1862.
3?. Hanselli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
