- Project Runeberg -  Jean François Millet /
12

(1918) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IO

J. F. MILLET.

Hans farmors avskedsord till honom voro: »Kom
ihåg dina förfäders dygder, och minns, att jag vid
dopfunten lovade, att du skulle avsäga dig djävulen och
alla hans verk, och vet, mitt kära barn, att jag hellre
hörde, att du vore död än att du vore otrogen mot
Guds lagar.»

Den 31 januari 1837 kom Millet till Paris. Han
beskriver själva sin ankomst på följande sätt: »Det var
en lördag i januari, som jag på aftonen under snöväder
kom till Paris. Lyktornas ljus, som nästan skymdes
av-dimman, den ofantliga mängden av hästar och vagnar,
som stötte ihop och korsade varandra, de trånga
gatorna, lukten och luften av Paris slog mig så åt huvud
och hjärta, att den nästan kvävde mig.» Han beskriver,
hur han en tid efter ankomsten ej vågade fråga efter
Louvren av fruktan att göra sig löjlig och hur han
slutligen från Pont Neuf upptäckte den majestätiska fasaden,
som han på beskrivningen igenkände vara Louvren. »Utan
dröjsmål styrde jag mina steg dit, skyndade mig uppför
stora trappan med klappande hjärta och med de snabba
stegen hos en man, som känner, att en av hans livs stora
önskningar håller på att gå i uppfyllelse. Mitt hopp
gick ej om intet. Jag fann mig nu bland en värld av
. vänner, mitt bland mina egna släktingar. Mina
drömmar voro fullt uppfyllda, för de kommande månaderna
blevo de gamla mästarna min enda sysselsättning om
dagarna. Jag slukade dem alla. Jag studerade dem,
analyserade dem och återvände till dem beständigt. De
’primitiva’ (fjortonhundratalets italienare) drogo mig
ständigt till sig genom deras beundransvärda uttryck av
ljuvlighet, helighet och fromhet. De stora italienarna (hög-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjfmillet/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free