Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borjade, konstpoesi tog antik form, äfvensom antikt aprik,
och gjöt deri en bildningsmassa, som för de Visesjelfv* ^
gick och galide för veritabelt antik, men som i grunden
endast var ett plock af den moderna bildningens
kokkonst tillverkadt.” Att Medeltidens konstpoeter -skrefvo
på latin, hvarvid de dock icke imiterade antiken, var
naturligt, emedan latinet var den catholska medeltidens
universalspråk, bevararen af fornverldens bildning och
af de för hela Europa gemensamma culturelementerna9
Mfvensom de nyare Språken ännu, lågo i sin linda. Det
sednare var äfven anledningen, hvarfore
reformationstiden frambragte lumpna efterbildningar af antik form och
skref på latin. Imitationernas syfte var att bilda det in-*
hemska språket, som var till den grad otympligt, att
män, livilkas inre ej var utan djup och anda och lif,
alldeles strandade, när de skulle ha sitt inre på papperet
och blefvo platta till ohjelpligliet. Latinet begagnades 9
emedan man dels ville öfva sig i detta all
vetenskaplig-héts vehikel, dels var mäktig öfver detta språk. Deraf
härleder sig, att Sveriges konstpoesi på latin ofta bar
spår af verklig inspiration, då den inhemska, om den>
äfven öfvades af samma män som voro stora latinskt
skalder genom språkets råhet merendels förolyckades.
Andra anledningar kommo till hvarfore Svenska
konstpoesien före Sljernhjelm var ofruktbar. Norden hade ej de
egna sagocykler, som det öfriga Europa, Romantiken i
lifvet saknades, eller var blott en solglimt vid
Folkun-garnes hof; Norden deltog icke efter Vikingatidens slut i
Europas ridderligaste hvälfningar, korstågeu o. s. v.
"Vä-ringarnes resor till Coustantinopel och deras återkomst
Öfvade, några nya ord undantagne, på Nordens vitterhet
intet inflytande. Korstågen till Finland hade snarare sin
grund i eröfringslust och begär att utsläppa nationens
stillastående kraft, än i ett religiöst-poetiskt svärmeri,
och om ock religiöst, var dock trOsifvern ej mildrad och
prydd af ridderlighet. Sveriges munkar uppfunno inga
sagor, knappast legender, de voro snarare blotta afgkrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
