- Project Runeberg -  Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref /
23

(1869) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dörren stationerad, like litet proper gubbe. Det
var vigvattenqvasten. Grefvinnan kastade åt den
lille gubben ett femtio-centimers-stycke och
skyndade vidare, dragande mig med sig. Vi trängde
oss fram emellan flera rader bönstolar, på hvilka
eleganta damer knäböjde, med ena ögat andäktigt
betraktande högaltaret och med det andra
mönstrande hvarandras toiletter. Slutligen uppnådde
grefvinnan sin egen bönstol, på hvars karm befann
sig en blankpolerad messingsplåt med hennes namn
och vapen. Hon vinkade åt en kyrkvakterska
eller stoluthyrerska, och för en half franc förskaffade
hon mig en liten simpel halmstol vid sin sida.

»Se så, mignonne, är ni bra så der? Ni måste
nöja er med en halmstol, ty vi ha tyvärr inga
fåtöljer i kyrkan. Här ödmjukar man sig inför vår
Herre... Men se på madame Chaussepieds coiffure!
Gud, så löjlig! Jag undrar hvilken modist hon
begagnar. De der menniskorna kunna då aldrig lära
att kläda sig.»

Derpå gjorde grefvinnan ett andäktigt
korstecken och försjönk i gudliga betraktelser. Inför
högaltaret officierade en biskop, hvilken för tillfället
gaf gästroller i Paris, såsom en herre i min
pension kanske nog frivolt uttryckte sig. Det var en
praktfull gudstjenst, ty biskopen assisterades af ett
stort antal andra prester; men under fastlagen får
man icke höra någon musik, hvilket onekligen
betager kyrkrepresentationerna en god del af deras
tjusande dragningskraft.

Sainte-Clotilde är något mörk i sitt inre, men
hvilket blott ökar det mystiska behaget. »Det är
en helig skymning», sade grefvinnan. Man ser de
höga vaxljusen tindra så mycket starkare framför
högaltaret, och genom fönsternas praktfulla
glasmålningar bryter kanske en svag solstråle fram och
förgyller den officierande prestens kala hjessa,
hvilken då lyser med glorians klara sken. Jag
undrar sannerligen icke på att man kan finna
behag uti sådana kyrkscener, synnerligen vid de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:32:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lcparis/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free