Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men finner ni icke, att det just är spiritismens
triumf, att kunna pläga umgänge med personer, som
tillhöra endast skaldernas fantasi? För oss spiritister
är det icke det ringaste svårare att samtala med
döda, som aldrig lefvat, än med döda, som verkligen
existerat på jorden, som en gång varit försedda med
kött och ben och varmt blod, såsom vi sjelfva, hvilka
ännu lefva. Det erfordras till det förra blott litet
mer fluidum, det är hela affären.»
»Är detta fluidum alltid medfödt?»
»Visst icke! Är ni född medium, lyckönskar jag
er på det lifligaste, men om ni icke är det, bör ni
ej derför misströsta. Man födes kanske till
skomakare, men man förvärfvar sig vanligtvis egenskaper
af medium. Glöm aldrig detta, mina vänner!»
tillade profeten i högtidlig ton och vände sig till hela
sällskapet, bland hvilket konversationen började blifva
mer allmän. »Jag begagnar tillfället,» fortsatte han,
»för att varna för ett misstag, hvilket, enligt hvad
jag redan förnummit, begåtts här i afton af en bland
de närvarande. Denne sade nyss, att spiritisterna
ej äro andeskådare. Ursäkta, de kunna vara det!
Vi hafva medier, som se andar, likaväl som de hvilka
höra dem, fastän de skrifvande medierna onekligen
äro de förnämsta och af dessa finner jag till mitt
synnerliga nöje, att flera äro här tillstädes, då jag
deremot saknar seende och hörande medier. Jag
skall kunna berätta för er, mina vänner, hvad som
hände mig för en tid sedan på Stora operan. Man
gaf Afrikanskan, och jag bevistade representationen
i sällskap med ett mycket godt seende och ett
hörande medium. Vid första anblicken syntes salongen
temligen tom, men snart märkte vi att de flesta
tomma platsar voro upptagna af andar. Jag förmodar
att det var friplatser. Andarne sutto mycket
uppmärksamma, men då och då sväfvade de omkring
bland spektatörerna och lyssnade till konversationen
under mellanakterna. De tycktes isynnerhet hafva
sitt nöje att höra på herrar kritici, och det föreföll
mig, såsom blef kritiken ej sällan något intrasslad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
