- Project Runeberg -  Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref /
70

(1869) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anletsdrag, som förekommo mig så bekanta? Jo, der
har jag det, sade jag i tankarne. Det var ingen
annan än abbé Modeste. Men den mörkhårige abbén
var förvandlad till en blond man och såg mycket
yngre ut än i grefvinnan de Bassancourts salonger
eller på predikstolen i Sainte-Clotilde. Jag kunde
dock icke misstaga mig, tyckte jag. Då och då
stannade den blondes blickar på mig, sedan de forskande
betraktat hela det öfriga sällskapet. Det måste vara
abbé Modeste, tänkte jag ännu en gång, fastän jag
icke kunde begripa hvarför han skulle vara förklädd.
Att den nitiske ultramontanen befann sig i detta
sällskap, fann jag i och för sig alldeles icke
underligt.

»Känner ni den der blonde herrn?» frågade jag
madame Donnadieu och visade henne på den
misstänkta figuren.

»Det är herr Merlin,» svarade den tillfrågade,
»en af de mest framstående inom den spiritistiska
vetenskapen. Han har lofvat att vara mig behjelplig
i mina sträfvanden.»

»Så-å,» svarade jag. »Heter han Merlin?»

Emellertid hade profeten uppmanat ett ungt
fruntimmer att sätta sig ned och vänta om den helige
Augustinus ville denna afton begagna henne såsom
skrifvande medium. Han hade anledning att hoppas
detta. Den unga damen tog ett ark papper och en
blyertspenna samt satte sig vid ett bord midtuti
salongen. Det öfriga sällskapet förhöll sig stilla i
andaktsfull väntan. Augustinus tycktes dock icke vilja
infinna sig. Då åkallades Carl den Store, Ludvig
den helige, Jeanne d’Arc och jag tror ännu ett par
märkvärdiga historiska personligheter. Ingen
lyssnade dock till kallelsen. Sällskapet började se
bekymradt ut. Hade andarne öfvergifvit dessa
rättrogna?

Ett annat medium fick intaga det förras plats,
men utan bättre påföljd. Situationen blef onekligen
ganska ledsam. Jag hviskade åt madame Donnadieu,
att nu kunde det kanske vara tid att fara hem. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:04:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcparis/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free