Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckte den arma qvinnan, der nere under
brohvalfven. Det måste vara bra lugnt under vattenytan.
När man i Paris sjelfvilligt söker upp
evigheten, sker det vanligtvis från en bro, förutsatt att
man icke har några sous att köpa kol för, då man
stänger sin dörr, täpper väl till alla springor i
fönster och väggar, tänder på kolen och snart somnar
in. Men förutom att den olyckliga ej alltid kan köpa
kol, så äro fönster och väggar vanligtvis så otäta, att
de icke kunna täppas till, och derföre är språnget
från bron mera anlitadt.
Constance Donnadieu gick alltså på Invalidbron
och tviflade på allt, utom på vattnets läkande
förmåga. Hon tviflade till och med på den heliga
Thomas, som narrat henne att kasta bort tre tusen
francs, utan den ringaste ersättning. Att
nyssnämnda helgon sjelf blef tvifvel underkastad, var
föröfrigt icke mer än rätt åt honom, men tviflet
hjelpte dock icke den arma qvinnan.
Det glittrade så förföriskt der nere i vattnet.
Lyktorna på bron återspeglade sig så vackert. Der
måste vara frid och der skulle hon kanske blifva
ett medium. Nog kunde det vara svårt att komma
upp på bröstvärnet, ty det är temligen högt,
men kanske att hon kunde luta sig öfver detta
bröstvärn för att bättre betrakta de glittrande
punkterna på flodytan. Hon försökte att luta sig
framåt så mycket som möjligt, då hon fattades i armen
af en person, som plötsligt stod vid hennes sida.
Det var ett beskedligt fruntimmer, som bad
Constance Donnadieu att icke luta sig så der oförsigtigt
öfver bröstvärnet, ty det kunde gifva svindel.
Redan samma qväll hade den förolyckade
spiritisten flyttat hem till det beskedliga fruntimret,
som bodde någonstädes i Grenelle och höll en
liten skola för små flickor. Det bor just icke
mycket rikt folk i den förstaden, och de fattiga få
gratis skicka sina barn till de skolor, som hållas af de
andliga kongregationerna, hvarföre en privatskola,
hållen af ett »icke-andligt» fruntimmer, ej kan vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
