- Project Runeberg -  Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref /
126

(1869) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inträffat, hvilket en parisertidning berättat, måste detta
räknas till de sällsyntaste undantag.

Om jag icke ännu besökt ett arbetaremöte, må
detta ursäktas mig, då jag desto oftare infinner mig
på föreläsningarne i Collége de France. Till de
ordinarie föreläsningarne i Sorbonne har ett
fruntimmer icke tillträde. Jag tröstar mig, då jag på
förstnämnde ställe får höra sådana föreläsare som Ernest
Legouvé
. För några dagar sedan hade jag nöjet
höra denne snillrike man tala om den religiösa
fördragsamheten inom familjen. Den stora
amfiteatern i Collége de France var öfverfylld af åhörare
af begge könen och de som ej fått plats i salen ville
likväl ej aflägsna sig från stället, utan höllo troget
ut hela timmen i förstugorna och på gårdarne.
Genom enskild bemedling hade jag, tack vare min
värdinna och herr Dupuis, den litteratör jag flera
gånger förut omtalat, blifvit insläppt på
professorsvägen, och en god stund före föreläsningens början
befann jag mig ganska beqvämt placerad innanför
skranket, helt nära katedern. På samma
reserverade plats satt ett stort antal andra fruntimmer,
under det sådana äfven befunno sig ibland de öfriga
åhörarne, till större delen studenter, som fyllde
amfiteaterns bänkar. Jag bör kanske nämna, att
föreläsningssalarne här alltid kallas »amfiteatrar» och
äfven äro sådana. De äro mycket enkla och
stundom till och med mindre propra, tycker jag.
Under väntan på professorn är auditoriet ganska
högljudt, till och med ganska skämtsamt, ifall det
öfvervägande antalet utgöres af studenter. Väntan
blifver lång, då man, som fallet var denna gång,
nödgas infinna sig tidigt för att erhålla plats.
Slutligen synes en pedell, men det är blott för att se
efter, det allt är i ordning i katedern, att stolen står
på säkra fötter och att det oundvikliga
sockervattnet icke saknas. Först en stund derefter inträder
professorn. Är han en populär man, som fallet är
med Legouvé, helsas han med dundrande
handklappningar. Han bugar sig och stiger upp i katedern,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:04:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcparis/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free