Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och ångslupen kom och gick, och många af
Strömparterrens glada gäster foro till
Djurgården och några kommo efter en timme eller ett
par till baka och slogo sig åter ned vid ett för
tillfället ledigt bord. Men de tre tycktes ha
glömt Djurgården.
Mörkret smög sig öfver Norrbro, där täta
klungor af folk hängde öfver bröstvärnet, hörde
på musiken och gjorde sina betraktelser öfver
lifvet där nere.
I Strömparterren tändes gas i hundratals
skimrande lågor, och aftonförlustelsen öfvergick
småningom i nattlig oreda. De gästande hade också
småningom ombytts. Ett annat samhällslager
hade efterträdt det som först fylde platsen. Många
af dem som förut hängt öfver bröstvärnet hade
på närmare håll önskat taga del i fröjden och
brusade nu fram på gångarne där nere, drefvo
ofog i de skummare vrårna, förde oväsen öfver
alt, grälade med poliskonstaplarne, använde
knytnäfvarnes bevisningskraft och kördes slutligen
ur lustgården, upp för trapporna, bort öfver
Norrbro. I Strömparterren vardt det mörkt och öde,
under det mera fredliga folkskaror ännu njöto
af en stillare förnöjelse utanför Berns salong i
Berzelii park och i den starka belysningen vid
Blanchs kafé i Kungsträdgården.
Men i Operakällarens stora sal sutto de tre
vännerna vid ett mödosamt förvärfvadt bord.
Matlusten var god och målron hölls vid makt.
Musik fans icke, men prat och stoj var det nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
