Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon satte sig vid klaveret; en touche för att åtminstone gifva något uttryck
åt alla de rädda och rörda känslor hennes veka rococohjärta var fylldt af.
Det skulle hon knappast gjort, ty in kommo Ulla och hennes »allrabästa»
väninna, Anne-Marie, dotter af akademiadjunkten Malmstedt i Uppsala, instormande,
med skratt, buller och näbbigheter, men till sist blef det dock sång och musik.
Lotta ackompanjerade på lutan.
Hur komiskt tillgjordt tillspetsade ej den skälmen Ulla sin lilla söta trut, när
hon kvad — Anne-Marie höll andra stämman: —
J’étais avec Ninon
Si je vous dis son nom
N’allez pas löö reediiiire.
— Nous n’avions que vingt ans
Dans nos coeurs le printemps
Avait nous miis en deliiiire . . .
Hahahaha . . .
— »Fy, Ulla!»
Lotta blef riktigt ond, slängde lutan och smällde igen klaveret.
Så smällde hon igen dörren efter sig.
*
Och så smällde en kyss i långa gången!
*
Läsarinna, detta tänkte jag aldrig under det jag målade; detta har jag ljugit ihop — sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcsvkvinna/0036.html
