Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusets fest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke för någon olycka. Han sjöng gärna en stump
och muntrade sina medhjelpare med någon glad
visa och tyckte ej illa om, att gesällerna gnolade
en munter sång eller berättade en lustig historia.
»På det viset går arbetet lättare», sade han.
Ledsamt var det således icke på
skräddarverkstaden i det mörka rummet på andra sidan köket
med de blyinfattade små fönsterrutorna åt den
trånga, svarta gården. Mästaren och gesällerna
täflade i gladt skämt, men lärgossarne måste hålla
sig mycket tysta. Olycklig den gosse som
understod sig att blanda sig i samtalet eller att för
högljudt skratta åt en lustig visa. Lärlingarne höllos
mycket strängt, och större delen af deras tid
upptogs af ärendens uträttande, ej blott för mästaren
och gesällerna, utan ock för mästarens hustru och
piga. Kom någon »bättre mans son» i lära, fick han
vanligtvis sitta i skärkammaren, den lilla skrubb,
der mästaren skar till klädesstyckena och kanske
gaf en liten handledning åt den gynnade lärgossen.
Gesällerna arbetade på styck och hvarken bodde
eller åto i huset, men lärlingarne hade där både
mat och husrum. Den patriarkaliska tiden var dock
redan förbi, då de senare åto vid mästarens bord.
De fingo nu sin mat i köket och hade sina
sängplatser i verkstaden. Det var endast vid
högtidliga tillfällen de inbjödos i mästarens »våning», som
bestod af två rum, ett åt gården och det andra åt
gatan. Det förra hade namn af sal och egde blott
ett fönster, liksom verkstadens med små,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
