Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusets fest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej blott samtlige gesäller och lärlingar, utan äfven
mästarens enskilda vänner.
»Se så, hvad står Pettersson och krusar för?»
sporde värden. »Nog tar herrn både halfvan och
tersen annars.»
Uppmaningen var ställd till en af gesällerna,
hvilken då och då försvann från verkstaden och
uppehöll sig ett par dygn på Hvita hästen, en känd
krog vid Stora Nygatan, i samma hus som
bagaregesällernas härberge. Nu stod han dock och
krusade. Nog ville han taga tersen, men han
sneglade på frun i huset, hvilken han visste ej var
honom bevågen för hans onyktra lefnadssätt.
»Hvad går åt Pettersson?» fortfor värden. »Har
herrn gått in i nykterheten?»
Lärgossarne knepo ihop läpparne för att
återhålla skrattet, men det lyckades icke. Pettersson
i nykterheten! Nej, det var för kostligt. Och så
brusto de ut i en lång skallande skrattsalva.
»Det är rätt gossar, håll er muntra», sade
mästaren; »ni ä’ inte på verksta’n nu.»
Men Pettersson gaf dem ett så vredgadt
ögonkast, att skrattet plötsligt fastnade i halsen just
som det var allra som friskast, och i stället kändes
en obehaglig kåre längs ryggraden. Petterssons
onda ögonkast betydde det samma:
»I morgon skall jag betala er, edra glopar, för
det där skrattet.»
»Nykterheten går aldrig», sade öfverskäraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
