Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1841
Bort från elände och
fattigdom.
Är det sannt att der
varande Regering,
förbjuder flera att dit inflytta?
Svenskar äro välkomna.
Hvilken Religion är
rå-dande i Amerika? Är det
någon ordning och
regering i landet, eller kan
hvar och en göra hvad
honom lyster?
I Förenta staterna kan hvar och
en hafva sin egen tro, och dyrka sin
Gud på det sätt han anser vara det
rättaste; men han får ej förfölja
andra, för det de hafva en annan
tro. Regeringen der har antagit; att
en tvungen tro är ingen tro, och
att det visar sig bäst hvem som har
religion eller icke, när det finnes
en fullkomlig religionsfrihet.
Hvarje enskild man, med sann
religiös känsla, håller sin gudstjenst
hemnia i sitt hus, eller i förening
med sina grannar.
Till tröst för de tviflande kunna
vi alltså försäkra, att i Amerika
finnes: Lagar, Regering och
öfver-het, likaväl som i Sverige. Men
allt är der beräknadt på att
hand-hafva styrelsen i närmare
förhållande till menniskans naturliga
frihet och jemnlikhet.
En mörk motsida af denna frihet
och jemnlikhet, som med rätta
utgör amerikanernas stolthet, är den
skändliga slafhandeln, som ännu
finnes i de sydliga staterna. Der
existerar nemligen en race af svarta
menniskor, med ullaktigt hår på
Den Svenska Kyrkan i Wilmington, Delaware.
Teckning: B. Fems.
Alla nationers invandrare äro
icke lika väl emottagna af
Amerikanerne. Från Irland utflyttar
årligen en mängd sämre folk, som
genom dryckenskap, slagsmål och
stölder gjort sig mindre väl kände.
Svenskar och Norrmän hafva
der-emot i Amerika förvärfvat ett godt
rykte om sig, för deras arbetsamhet
och trovärdighet samt
beredvillighet att hjelpa nödlidande landsmän.
Broadway-gatan och Rådhuset i New York.
Teckning: A. Klinckowström.
hufvudet, hvilka kallas negrer och
först äro ditförda från Afrika, deras
ursprungliga fädernesland. Dessa
stackars menniskor köpas och säljas
liksom annan egendom, och drifvas
till arbete med piskan eller käppen,
liksom hästar eller oxar. Om en
husbonde piskar sin slaf till döds,
eller i vredesmod skjuter ihjäl
honom, anses han derföre icke som en
mördare.
Qvinnan aktas och äras långt
mera i Amerika än det är brukligt
bland medelklassen hos oss.
Ut-ländskor blifva också snart gifta der.
Folk som vi icke vilja råda att
resa till Amerika äro: i) Drinkare,
hvilka der afskys, och snart skulle
ynkeligt omkomma, och 2) de som
hvarken kunna eller vilja arbeta,
eller hafva penningar att dermed
utföra några spekulationer. Till detta
sednare fordras dock icke mer för
en ensam person, än 6 å 800 Rdr
B:ko att börja med.
Är det så farligt att
färdas öfver hafvet?
Många anse resan öfver hafvet
förknippad med så många faror,
att ensamt denna fruktan är
tillräcklig att fästa dem qvar vid
fäderneslandet och eländet. Sannt är
det att landbacken är tryggare än
sjön, men i allmänhet föreställer
man sig farorna större än de i
verkligheten äro. Så vidt oss är bekant,
har ännu intet skepp med Svenska
eller Norrska utvandrare förolyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
