Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1857
S:t Barthélemy — Sveriges enda koloni.
Totalvy över S:t Barthélemys hufvudstad Gustavia.
Ön S:t Barthélemy.
Då denna svenska kronans besittning i Westindien
för högst få af våra landsmän lärer vara närmare
känd, tro vi att våra läsare skola med nöje taga
kännedom om följande rapport, som ehefen för
korvetten Lagerbjelke afgifvit efter sitt besök på ön.
»Den lilla staden Gustavia, om i ooo invånare, repar
sig ganska långsamt efter den svåra brand, som år
1852, d. 2 Mars, lade en stor del deraf i aska. Endast
få hus af de nedbrunna äro åter uppbyggda, och det är
troligt att de aldrig någonsin blifva det mera, ehuru
sådant väl kunnat ske för de betydliga hjelpsummor,
som från alla håll blifvit insända.
Landets uppodling begynner deremot att gå framåt.
På de bördiga bergsluttningame planteras ananas, som
i staden säljes till % piaster dussinet, och i Norra Amerika
finner god afsättning emot nära detsamma per stycke.
Detta är också öns förnämsta inkomstkälla uppstigande
i år till omkring 15,000 dollars. Bomullsplanteringen är
j em väl uppmuntrad och har funnit någon framgång
endast genom förskrifvandet af en
bomullsrensnings-machin från Norra Amerika. Den bomull som här fås,
är af utmärkt beskaffenhet; stråhattar, ull, fårkött,
något fjäderfä, sötpotatis, ananas och andra grönsaker,
stärkelse, getskinn, boskap, hästar, får, svin, getter,
kalkoner, höns, oxhudar, fårskinn, salt och kalk
exporteras, fast i små qvantiteter till närmaste öar; sockerrör
planteras endast i ringa antal, det suges eller ätes rått.
Nöd eller armod finnes icke här; men landtfolket på
denna lilla ö, till det mesta af hvit härkomst, med ett
vänligt och fryntligt utseende, föreföll mig uti sina små
hyddor, mera arbetsamma, bättre menniskor och
lyckligare än uti de andra kolonierna, der lättjan, och
densamma åtföljande laster, allt sedan emancipationen i hög
grad tagit öfverhand.
Under höst och vintermånaderna är värmen ganska
dräglig, nemligen 27 grader om dagen, 24 å 25 morgon
och afton, vattnet 25 y2. Täta regnbyar uppfriska och
rensa luften nästan hvarje dag; också anses denna lilla
ö för den mest helsosamma af alla dess omgifningar.
Ifrån vårdagjemningen d. 22 Mars begynte värmen
likväl att märkbart tilltaga. Då öns exportartiklar äro
ganska obetydliga, synes det nästan förunderligt hvarifrån
medel bekommas för koloniens bestånd, då mjöl, bröd,
salt, kött, fläsk m. fl. lifsfömödenheter, utom trädvirke,
kläden, tyger och alla andra manufakturvaror måste
importeras. Saken kan ej annorlunda förklaras, än att
innevånar-ne, så väl i staden, som på landsbygden, äro vana vid
torftighet, yttersta enkelhet och arbete, hvilket i icke ringa
mån bidrager till deras välbefinnande och husliga trefnad.
Landtfolket talar i allmänhet franska och bekänner
sig till den romersk-katolska religionen, men i staden
finnes j em väl en engelsk kyrka.
Några källor för dricksvatten finnas icke på ön, men
deremot goda cisterner, hvarest ett ypperligt regnvatten
samlas, som filtreradt torde vara den sundaste dryck
man kan förtära.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
