Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1869
Murarstrike i Stockholm.
Sundsvalls arbetareförenings standar.
Murarne göra strike* i
Stockholm.
Gårdagen d. 5 Juli var på sitt sätt
märklig nog för hufvudstaden. Det var
nemligen första gången som den var
skådeplatsen för ett slags arbetarestrike.
Närmare middagen såg man en skara
mureriarbetare, omkring 80 till antalet,
som hade samlat sig och nu tågade genom
staden för att förstärka sina led. Så snart
de kommo till en byggnadsställning
utanför något hus, som man höll på att
bygga eller reparera, befallde de alla der
arbetande murare att inställa sitt arbete
och komma ned för att förena sig med
dem. På detta sätt blefvo de slutligen
ganska manstarka och begåfvo sig i en
trupp af 350 till 400 man till Grubbens
gärde, som var föremålet för deras färd.
Der pågår nemligen ett större
byggnadsarbete, nemligen den under uppförande
varande hvitbetssockerfabriken. För detta
företag hade en murare åtagit sig att
nedtvinga arbetspriset från 10 rdr 50 öre,
såsom förut var öfverenskommet, till
8 rdr. pr 1,000 tegel. På detta sätt skulle
en murare icke kunna förtjena mera än
på sin höjd 1 rdr. 50 öre pr. dag, en allt
för ringa summa, då man betänker att
murarnes egentliga arbetstid är inskränkt
till sommaren.
Hellre än att gå ifrån arbetet och
möjligen få intet gingo de till en början in
* Detta engelska ord uttalas som strejk.
på denna nedsättning. Missnöjet deröfver
grodde dock naturligtvis i deras sinnen
och spred sig till deras kamrater i yrket,
som, af fruktan att möjligen sjelfva
snart utsättas för samma nedsättning,
beslöto sjelfva taga saken om hand. T. f.
polismästaren Sundström, som anlände
en stund derefter anlände till Grubbens
gärde, förmanade de församlade
arbetar-ne att vara lugna och visade dem, att
de med våld aldrig skulle kunna uträtta
annat än skada sig sjelfva. Genom sitt
kloka och fogliga uppträdande tyckes
polismästaren hafva mycket bidragit till
att lugna sinnena, och särskilt har den
murare, som varit upphofvet till
nedsätt-ningen, honom att tacka för att han kom
helskinnad ur leken.
Detta hans sätt tillskyndade också
polismästaren ett vänligt hurra, då han
tog afsked af de församlade arbetame.
Det är farligt att börja strike.
Att börja en verklig strike är en farlig
utväg och fordrar stora tillgångar, med
hvilkas hjelp det dock sällan lyckas
arbetarne att genomdrifva något
synnerligt, hvilket bäst synes af exempel från
England, Frankrike och Belgien, der
arbetarföreningarna ega stora kassor och
likväl vinna så föga genom att göra en
strike.
Mureriarbetarnes arbetsinställelse
fortfor ännu i går d. 9 Juli. Arbetarne
samlades i går förmiddag vid
Tegeludden å Ladugårdsgärdet för att
öfver-enskomma om de priser och villkor, som
de anse sig kunna arbeta för. Samlingen
skedde på den vackra backen mellan
artilleristallarne och lifregementets
dragoners lägerplats. Ett litet bord och en
stol (för en sekreterare) utgjorde hela
den yttre apparaten. Deromkring stodo
i koncentriska ringar 4—500 arbetare,
nyktra, stilla, anständiga. De iakttogo
under hela mötet ett exemplariskt godt
uppförande. Mötet öppnades af
verkgesällen A. J. Norstedt, som
tillkänna-gaf dess ändamål och åkallade Guds
välsignelse öfver detsamma. Han är en
högrest, ljuslätt man om 30 år med ett
intelligent ansigte; hans uttryckssätt är
klart, bestämt öch vittnar om, att han
vet hvad han vill och vill hvad han vet.
En komité af 5 personer hade
skriftligen uppsatt förslag till ett slags taxa å
mureriarbeten. Hvad förhållandet till
arbetsgifvarne beträffar, beslöt mötet:
Vår företa strike.
Murare (hånskrattande utanför ett hus
vid Lilla Nygatan, hvilket håller på att
ram)a>: Vill ni ha hjelp, hvasa? Jojo,
nu vore murarn bra att ha, eller hurP
Men tror ni han arbetar för 2 rdr om
da’n? Jo, det gjorde han — sa’ murarn.
1. Aflöningen för en kunnig murare bör
vid tegelstens murning utgöra minst
21 öre pr timma;
2. Betalningen för sandstensmuming bör
utgöra minst 64 öre pr kubikfot, då
muraren sjelf betalar handtlangning;
3 a. Vid ackordsarbete för slät mur
utan ornering bör betalningen utgöra
minst 11 rdr pr 1,000 tegel, då
muraren betalar handtlangning, men icke
uppsätter ställningen;
b. Murning af trappsteg af 3 fots längd
bör betalas med 1 rdr 50 öre och i
proportion för längd derutöfver;
4. För rappning invändigt å trävägg
bör betalas 13 öre och å stenvägg 9
öre pr qvadrataln, allt med
handtlangning.
Detta förslag upplästes punktvis och
antogs enhälligt, med undantag af
förslaget att för »utvändig slätputsning med
affärgning» (handtlangning inberäknad)
skulle beräknas 10 öre pr qvadrataln.
Några af de vid mötet närvarande
byggmästarne underskrefvo på stället de
öfverenskomna punkterna. Murarna
beslöto att ha ytterligare möten för att
diskutera vissa uppgörelser, men att nu
återgå till arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
