Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 30 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Människan och ryggradsdjuren. Ryggradsdjurstypens olika utbildningsgrader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom fortfarande betrodda med de viktigaste
funktionerna vid ställflyttningen. Utom
dessa nyförvärf hafva fiskarna i samband
med högre lifsfunktioner äfven i öfriga
organisationsförhållanden blifvit högre utbildade
än rundmunnarna.

Sålunda äro alla sinnesorgan och hjärnan, tarmkanalen,
könsorganen m. m. mycket mera sammansatta, mera
»differentierade». Differentiering inom morfologien
är samma företeelse som arbetets fördelning på det
industriella området: i en högre utbildad industri
kan ej en person utföra allt, i olika specialiteter
utbildade personer erfordras för att utföra olika
slags arbete.

Fig. 21. En jättehaj (efter Pavesi).

På motsvarande sätt anpassa sig ock på ett högre
organiskt utvecklingsskede olika delar af samma organ
till olika slag af funktioner t. ex. tarmkanalen
»differentieras» i skilda delar (matstrupe, magsäck,
tunntarm, groftarm), hvar och en med sin speciella
uppgift; de olika tänderna få olika uppgifter och
därmed allt mer olika form o. s. v. Det inträder
således en lokalisering af funktionerna, som medför
en differentiering af kroppsbyggnaden och därigenom
en högre fullkomlighet.

Fig. 22. Sterlett (efter Cuvien).

Inom fisktypen finnas två stora hufvudgrupper, hvilka
grupper motsvara lika många utvecklingsgrader,
nämligen den lägre, broskfiskarna, till hvilken hajarna
(fig. 21) och rockorna höra, och den högre, benfiskarna,
till hvilka alla skandinaviska sötvattensfiskar och flertalet
hafsfiskar (torsk, flundre-, sill-, makrillfiskar m. fl.) höra.
Broskfiskarna skilja sig från benfiskarna bland annat därigenom,
att deras skelett består af brosk, d. v. s. en böjlig elastisk
substans af mjölkhvit eller gulaktig färg. Broskväfnaden
kan anses som en förelöpare till benväfnaden. Ty
på tidigare fosterstadier består skelettet hos alla
ryggradsdjur från och med benfiskarna ända upp till
människan till större delen af brosk, hvilket först
småningom ersättes af benämne (»förbenas»). Vi finna
således, att broskfiskarna i denna viktiga punkt
kvarstanna på ett utvecklingsstadium, som motsvarar
ett öfvergående tillstånd i de högre djurens
fosterlif, att de sålunda måste anses för lägre,
ursprungligare än benfiskarna.

En tredje fiskgrupp, ganoiderna, — deras mest bekanta
representanter äro de kaviarproducerande störfiskarna
(fig. 22) — står i vissa afseenden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>