Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 56 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De utdöda varelsernas vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 53. Skelett af en stegocefal (Branchiosaurus) från permperioden (efter Fritsch).

Men stegocefalerna försvunno ej från jordytan utan
att hafva efterlämnat märkliga afkomlingar — vi
måste här bortse från groddjuren, en helt och hållet
modärn djurtyp, och den högsta bland amfibierna, som
först framträder under tertiärperioden och som enligt
förut omtalade embryologiska fakta kan anses leda sitt
ursprung från stjärtamfibier, ehuru paleontologien
ej ännu gifvit något positivt bidrag till denna
frågas lösning. Det finnes bland ryggradsdjuren
ur stenkols- och permlagren några former, som af
somliga paleontologer hänföras till stegocefalerna,
af andra till de lägre kräldjuren. Och denna
meningsskiljaktighet beror ej på det föreliggande
materialets bristfällighet — man har i behåll af
dem så fullständiga rester som man öfver hufvud har
rättighet att begära (fig. 55) — utan den ligger i
sakens egen natur: öfvergångsformer kunna ej passas in
i vårt systems fackverk, som uppbyggts för att hysa
företrädesvis nutidens mer eller mindre isolerade
djurformer. Visserligen skulle man kunna invända,
att om man kände något mera af de ifrågavarande
fossilen än skelett, tänder och hudbeklädnad, skulle
de demaskera sig antingen som amfibier eller som
ödlor. Men ett sådant inkast kan afväpnas med det
faktum, att ensamt skeletten hos nutidens amfibier
och kräldjur erbjuda så stora skillnader, att man
aldrig skulle hysa ett ögonblicks tvekan, huruvida
en skelettdel härrör från en medlem af den ena eller
den andra af dessa djurklasser, medan i skelettet
hos de ifrågavarande utdöda formerna amfibie- och
kräldjursmärkena äro förbundna med hvarandra.

Fig.54. Förenklad teckning af tre skeden i ryggradens historiska utveckling. Ryggraden A hos rundmunnar, lägre brosk- och ganoidfiskar, B hos högre fiskar, vissa stegocefaler, äldre kräldjur o.a., C hos krokodiler, däggdjur o.a. Gemensamma beteckningar: rm ryggmärg, rs ryggsträng, kk kotkropp.

Den omisskännliga kräldjurstypen framträder för första
gången hos de från perm- och triasformationerna bekanta
»urödlorna», ehuru dessa i några viktiga afseenden
(t. ex. ryggradens byggnad) ansluta sig till de
nyss nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>