- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
196

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Människan och hennes närmaste släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går i midtellinjen från näspannbenssömmen till den
fria kanten af öfverkäkens tandhålor. Är denna vinkel
mindre än 83°, kallas kraniet prognat (fig. 290),
är den mellan 83° och 90° ortognat (fig. 289), är
den mera än 90° hyperortognat. Det är naturligtvis
det utpräglade prognata kraniet med starkt förlängda
käkar som mest närmar sig den »nos», ansiktet bildar
hos djuren. Äfven hos dessa är prognatin mycket
växlande. Så står bland de människolika aporna
schimpansen med en ansiktsvinkel af 66°7’ människan
närmast, medan motsvarande siffra hos gorillan är
58°5’ och hos orangutanen blott 40°6’.

Ehuru i lindrigare grad prognata kranier kunna
påträffas inom alla människoraser, bör dock
ihågkommas, att de mest prognata människotyper
äro de, som vi äfven i andra afseenden måste
betrakta som de lägst stående, nämligen australier
och negrer. Att bland en del naturfolk prognatin
förlänar åt sina innehafvare en fysionomi, som rätt
betydligt afviker från kulturfolkens, visar närstående
porträtt (fig. 291). Gentemot dessa står den ortognata
typen hos de högre folkslagen, hvilken typ kulminerar
i de idealiserade hufvuden, den grekiska antikens
konstnärer gåfvo sina gudar och heroer.

illustration placeholder

Fig. 291. Em man af negritotypen

från Java (efter Keane).



För öfrigt råder bland aporna med afseende på nyss
behandlade egenskaper rätt stora olikheter. Bland de
människolika äro t. ex. hos schimpansen (fig. 293)
äfvensom hos gorillans hona de af gorillahannen
under den individuella utvecklingens lopp förvärfvade
»djuriska» attributerna mycket svagare utpräglade.
En del mindre apor (fig. 295) bevara den
rundade hjärnskålen och det svagare, föga framstående
käkpartiet under hela lifvet. Äfven med afseende på
nackbenets och nackhålets läge uppvisa några lägre
apor förhållanden, som nära öfverensstämma med dem hos
människan (fig. 295). En del andra egendomligheter
i människans kranium äfvensom förekomsten af hakan,
en för människan kännetecknande bildning, behandlas
lämpligast senare, då vi skola skärskåda de utdöda
människoformernas kroppsbyggnad.

Tändernas antal är detsamma hos människan och alla
gamla världens apor (32), nämligen 2 framtänder,
l hörntand, 2 s. k. oäkta och 3 äkta kindtänder i
hvarje käkhalfva. Äfven tändernas byggnad är till
sina allmänna grunddrag lika hos människan och de
högre aporna, ehuru i detalj många skiljaktigheter
förekomma, alldeles bortsedt ifrån deras mycket
starkare utbildning hos de senare. Sålunda fortfar
hörntanden hos det manliga orangutanen att växa ända
till 30- eller 40:de året och uppnår mycket ansenliga
dimensioner. Ehuru människans mycket svagare hörntand
ju i allmänhet ej såsom hos aporna användes som vapen,
så synes dock, såsom Darwin påvisat, ett omedvetet
minne om denna användning ej helt och hållet hafva
slocknat hos henne. Ehuru sålunda människan hvarken
har afsikten eller förmågan att vid biläggandet af
sina mellanhafvanden begagna sig af dessa tänder,
blottar hon ofta vid vredesutbrott eller hån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free