- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
228

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

renens talrika uppträdande. Äfven vildhäst och bison
äro allmänna, kronhjort däremot sällsynt, och mammuten
håller på att flytta, hvarför den anträffas sparsamt
i västra Europa, men talrikare i östra; noshörning
och grottbjörn äro utdöda. Förutom genom små, oftast
fina stenredskap representeras industrien af talrika
och olikartade verktyg af ben och horn.

Vi ha sålunda funnit, att såväl den oorganiska naturen
(fördelning emellan land och vatten, temperatur
m. m.) under kvartärtiden som ock den djurvärld,
som var den första människans samtida, hade ett
väsentligen annat skaplynne än i nutiden. Redan
denna omständighet gör det, som förut antydt, i och
för sig i hög grad sannolikt, att ej heller
kvartärtidens människor skulle vara identiska med
oss, skulle vara alldeles samma varelser som vi.
Också hafva två franska forskare, Quatrefages och
Hamy, redan för länge sedan (1882), ansett sig hafva
anledning att särskilja de äldsta kända människorna
från alla nu lefvande och att sammanföra de förra
till en och samma ras, Cannstatt-rasen, så benämnd
efter fyndorten af en mycket omtalad hufvudskål.
Namnet på denna ras förändrades på grund af nyare
fynd och undersökningar 1887 af de belgiska
forskarna Fraipont och Lohest till Neanderthalrasen
efter fyndorten af ett annat människoskelett från
kvartärtiden.

De fynd, på hvilka Neanderthalrasen grundats, äro
gjorda i kvartärlagren å skilda ställen i Europa.

illustration placeholder

Fig. 331. Gustav Schwalbe, f. 1844; professor i anatomi

i Strassburg.



Man har fäst sig vid det egendomliga förhållandet, att
medan de samtida djurens skelett blifvit anträffade
i stor rikedom, resterna af kvartärtidens människor
äro jämförelsevis sällsynta. Som man ej får antaga,
att människan på den tiden allmänt brände eller
förstörde liken af sina döda, kan detta knappast bero
på något annat än att människosläktet då ännu var
mycket fåtaligt representeradt. Denna uppfattning har
man sökt stödja med följande argument. Människornas
nuvarande antal på hela jorden beräknas till omkring
1,500 millioner. Förblifver tillväxtsiffran densamma
som den nu är, skulle antalet människor efter knappt
200 år uppgå till 6,000 millioner. Räkna vi med samma
tillväxtsiffra tillbaka i tiden, skulle vi vid en
tidpunkt, som ligger några tusen år tillbaka i tiden,
redan komma till noll eller den första människan —
gifvetvis ett rent orimligt resultat,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free