- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1928-1938 /
217

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1932

När staten hjälpte Kreuger.

Dramatiska
händelser i februari.

Tändsticksbolaget be-

hövde 2 miljoner dollar

före kl. 9 — och klockan
var 7.

Bolidenlånet en
nationell
försvarsakt,

säger exc. Ekman.

Skarp kritik mot
riksbanksledningen.

Bankofullmäktiges ordförande

Adolf af Jochnick.

Ett dramatiskt sammanträde den 23 februari.

Statsministern redogör den 7 maj för statsmakternas
förhållande till Kreuger.

Statsministern berättade hur han den 23 februari omkring
kl. 7 e. m. i sitt hem uppsöktes av bankofullmäktiges ordförande,
som förklarade att han var tvungen att genast följa honom till
riksbanken för ett oerhört viktigt sammanträde. Samma dag hade
nämligen underrättelse från Amerika ingått att förut utlovade
och påräknade medel till utbetalningar för Svenska
Tändsticksaktiebolaget förfallna den 21 februari och för Kreuger och Toll
förfallna den I mars icke bekommits, i det löftena därom
återtagits. Kreuger låg nu sjuk i Amerika och om icke före 9.45
samma kväll 2 miljoner dollar detacherats New-York måste
tändsticksbolaget omedelbart inställa betalningarna.
Fullmäktiges ordförande direktör A. af Jochnick redogjorde för tidigare
förhandlingar under dagen med privatbanker och förklarade
på en fråga, varför riksbanken icke vände sig till bankoutskottet,
att det var omöjligt att på de återstående timmarna få ihop ett
sammanträde med bankoutskottet och av detta få besked eller
bistånd i detta fall. Konstitutionellt kunde regeringen haft rätt
att hålla sig utanför, men med hänsyn till den ytterst prekära
situationen följde jag herr af Jochnick med klar insikt om, hur
genom min medverkan här marken kunde beredas för angrepp,
förtal och misstydningar.

Efter att ha skildrat svårigheterna vid det sammanträde som
fölide, bland annat till följd av att huvudmannen för en större
enskild bank var utomlands, omnämnde statsministern att
riksbankschefen förklarade, att han skulle tillstyrka sina kolleger
att biträda den kreditplan, som man kommit överens om och
som sedan också blev verkställd, men av statsministern begärde
att. denne skulle utfästa regeringen att om det senare skulle visa
sig erforderligt proposition skulle väckas hos riksdagen att
riksbankens tilltänkta lånetransaktion fick överföras på
Kreditkassan.

Härtill förklarade jag, sade statsministern, att en enskild
regeringsledamot icke kunde i ett ärende, varom han icke haft
tillfälle konferera med sina kolleger, göra någon »utfästelse»
På regeringens vägnar, men atl jag vore villig att, därest så
senare påkallades, förelägga regeringens ledamöter förslag i sådan
riktning och för egen del tillstyrka detsamma. Det vid
sammanträdet förda protokollet kan för en var som därav åger rätt att
ta del, bestyrka min relation i detta avseende.

Ett par minuter före den sist utsatta tiden kunde
telegrafsvaret lämnas, att medel skulle erhållas och att således faran för
Svenska tändsticksaktiebolagets omedelbara betalningsinställelse
den 23 februari d. å. avlägsnats.

Säkerheten för den då lämnade krediten måste anses utgöra
en god garanti mot förluster under förutsättning att de stater,
om vilkas obligationer det är fråga, icke gå i spillror.

Riksdagsröster efter hr Ekmans tal:

Att krediten stoppats i utlandet måste bero på orsaker, som
icke stodo angivna i styrelseberättelsen. Jag tycker det är
naturligt, att man hade frågat, vad som låg bakom att utlandet
vägrade kredit åt detta stora företag. En ingående undersökning av
koncernens ställning var nödvändig. Ernst Trygger (h).

En enskild bank skule sagt: utdelningen får ni stryka och
använda till det ni måste ha pengar till. Alldeles oberoende av
att det gällde Skandinaviska kreditbanken borde man sagt detta,
och underlåtenheten vittnar om, att man icke iakttagit tillbörlig
försiktighet och noggrannhet. Arvid Lindman (h).

Menar man att riksbanksledningen skall tåla detta klander
och sitta kvar? Man kan icke begära, att fullmäktige skola fullgöra
sin uppgift efter en kritik av denna art. Här föreligger en attack
mot riksbanksledningen, och vi ha rätt att få besked om vad man
åsyftar. P. A. Hansson (s).

Bankoutskottet kritiserar Kreuger-krediterna.

Reservanterna kritisera att underhandlingar och lån ej
vidtogos redan förra våren, då det kunde förutses att stora likvider
för Kreuger måste taga i anspråk avsevärda delar av våra
utländska tillgodohavanden. Detta så mycket mera som fullmäktige
visste, att den utländska kapitalmarknaden redan i april 1931
var stängd för Kreugerkoncernen.

Bakom utskottets uttalande om krediterna till
Kreugerkoncernen stå dess sex högermän och två bondeförbundare
medan två liberaler och sex socialdemokrater reserverat sig. Dessa
reservanter anse att krediterna till Kreugerkoncernen på 74.7
miljoner bort bringas under statsmakternas prövning redan i
april 1931.

217

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 15:23:14 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1928-38/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free