Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
För städernas vanliga qvalm och os,
här framstrümmar doft af båd* lilja och ros.
Och folket som uti den staden bor,
det älskar sitt hem med kärlek sà stor;
man finner det tett, ty, i glädjerus,
de sjunga beständigt, en hvar i sitt hus.
Musiken och sången förstå de i grund
och dermed förljufva de dagens stund;
och dermed de lifva den stilla natt —
ja, sången den är deras enda skatt.
Affärer och handel och sjöfart förstå
de, jemte fabriker, sig föga uppå;
de visa sig dock i den skönaste drägt
och arbetar någon är han — arkitekt.
Nu, säg mig, har nånsin den staden så grön,
så fylld af musik och befolkning så skön,
du skådat i verlden? — så säg hvar han är,]
och säg mig det namnet den staden bär!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
